Vi är på jakt efter en kul fritidssyssla 2018

Nytt år! Nya tider! Och nya försök att hitta en rimlig fritidssyssla åt mitt barn. Nej, det är såklart noll stress på det, egentligen. Det är ingen statussymbol att syssla med en miljard olika saker vid sidan av plugg, pyssel och polare. Sådant ska vara ett evigt race mot lyckan i den här stan, om jag förstår föräldraorienterade skribenter rätt, att ungarna klämmer in tusen timmar träning i veckan. Tja, den föräldrapokalen hoppar vi över. Fast någon (en!) idrott vore bra att hitta, nu när hon ska fylla nio. Vi har testat kickboxning (min grej) och fotboll (inte min grej). I båda fallen härdade hon ut i två terminer. Det förstnämnda föll på att det är en rätt hård fysisk och teknisk sport och kämpaglöden var sådär hos femåringen. Stå och nöta sparkar och göra armhävningar var inte hennes grej.

Det sistnämnda föll på att det blev orimligt att hälften av årskullen i samma lag aldrig sett en boll tidigare, medan den andra hälften lattjat med trasan sedan blöjåldern. Det funkar ju inte.

Nu sitter jag och surfar stall i Stockholm för 2018. Hon älskar hästar, drömmer och tjatar om ridlektioner. Plus: hästar är coola, systerskap och vänskap i stallet, man lär sig jobba hårt. Minus: dyraste sporten, krångligaste logistiken, längsta väntetiden att få kursplats. För hästar är inte direkt gratis, stall ligger oftast i obygden och mängden hästpepp överstiger tyvärr mängden ridlektioner.

Så vi ställer oss i kö, hoppas på framtiden och håller inte andan medan vi väntar. Under tiden fortsätter hon med plugg, pyssel och polare. Hon är trots allt ännu bara ett barn.