La­gen om tvångs­för­flytt­ning

Pre­si­dent Andrew Jack­sons kon­tro­ver­si­el­la lag kal­lad In­di­an Re­mo­val Act för­drev ti­o­tu­sen­tals lo­ka­la stam­mar från de­ras eg­na mar­ker. För­flytt­ning­en kom att kal­las Tå­rar­nas väg.

Vilda västern - - INNEHÅLL -

Hur ur­be­folk­ning­en för­drevs från si­na hemtrak­ter längs Tå­rar­nas stig.

År 1830 vil­le allt fler vi­ta ny­byg­ga­re flyt­ta in i om­rå­den som be­fol­ka­des av urin­vå­na­re. De­ras hög­rös­ta­de krav fick USA:s re­ge­ring att vid­ta dras­tis­ka åt­gär­der för att vin­na väl­jar­nas sym­pa­ti. Den ”lös­ning” som man kom fram till un­der pre­si­dent Andrew Jack­sons led­ning var den så kal­la­de In­di­an Re­mo­val Act, la­gen om tvångs­för­flytt­ning. Ge­nom den skul­le de ”fem ci­vi­li­se­ra­de stam­mar­na” (choctaw, se­mi­no­le, musco­gee/cre­ek, chic­ka­saw och che­ro­kee) dri­vas bort från si­na mar­ker längst ner i söd­ra USA och tving­as flyt­ta hund­ra­tals mil läng­re bort, till nya om­rå­den i väs­ter.

Fö­re la­gen ha­de de fem stam­mar­na ga­ran­te­rats rät­ten att stan­na kvar ös­ter om Mis­sis­sip­pi, så länge de tog till sig vis­sa in­slag i den eu­ro­pe­is­ka kul­tu­ren, som att be­te sig en­ligt ang­lo-eu­ro­pe­is­ka kon­ven­tio­ner och se­der och om­vän­da sig till kris­ten­do­men. Jack­son mar­ke­ra­de emel­ler­tid att den epo­ken var slut i ett tal till na­tio­nen år 1829. Han häv­da­de att ing­en fick stå i vägen för ”fram­ste­gen” och att en för­flytt­ning var det en­da sät­tet att för­hind­ra ur­be­folk­ning­ens ound­vik­li­ga ut­plå­ning. En­ligt hans för­slag kunde urin­vå­nar­na ba­ra upp­nå själv­sty­re i fe­de­ralt in­rät­ta­de re­ser­vat väs­ter om Mis­sis­sip­pi, och dit skul­le de tving­as iväg med va­pen­makt.

La­gen god­kän­des i se­na­ten den 28 maj 1830, ef­ter en in­fek­te­rad de­batt, men i slutän­den var det ba­ra den re­bel­lis­ke kon­gress­man­nen Da­vy Croc­kett som rös­ta­de emot den. Un­der de föl­jan­de 20 åren ”es­kor­te­ra­des” de fem stam­mar­na på en fot­vand­ring till sin nya vis­tel­se­ort i Okla­ha­ma av lo­ka­la mi­lis­män. Många sat­te sig till mot­värn, vil­ket led­de till krigs­hand­ling­ar in­nan stam­mar­na be­tving­a­des och mar­sche­ra­de vi­da­re. Sjuk­do­mar var van­li­ga, mil­jö­för­hål­lan­de­na var svå­ra och ur­be­folk­ning­en ut­sat­tes un­der he­la vägen för an­fall. Tu­sen­tals dog ut­an att ha nått till må­let för den mö­do­sam­ma och orätt­vi­sa re­san. De eu­ro­pe­iskät­ta­de ame­ri­ka­ner­na fick ta över 25 mil­jo­ner tunn­land mark och bryd­de sig in­te om det fruk­tans­vär­da pri­set för det­ta.

Pre­si­dent Andrew Jack­son, år 1824 av Tho­mas por­tät­te­rad mak­ten Sul­ly. Jack­son ha­de un­der näs­tan he­la ur­be­folk­ning­en den tid då för­drevs.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.