Re­vo­lu­tio­nen i Tex­as

MEX­I­KO, 2 OK­TO­BER 1835 - 21 APRIL 1836

Vilda västern - - INNEHÅLL -

En gui­de till hur Tex­as slog sig till själv­stän­dig­het ef­ter en re­vo­lu­tion.

Vad var det­ta?

Som pro­test mot lagänd­ring­ar som central­re­ge­ring­en in­för­de tog be­folk­ning­en i den mex­i­kans­ka pro­vin­sen Tex­as till va­pen i slu­tet av 1835 och för­drev de fe­de­ra­la trup­per­na från om­rå­det. Kort där­ef­ter sam­la­des den så kal­la­de kon­sul­ta­tio­nen (Tex­as pro­vi­so­ris­ka re­ge­ring) för att ta kon­troll över den gry­en­de re­vo­lu­tio­nen och be­stäm­ma dess mål – som var åter­gång till 1824 års mex­i­kans­ka för­fatt­ning el­ler själv­stän­dig­het för Tex­as.

Pre­si­dent An­to­nio López de San­ta An­na blev ra­san­de över upp­ro­ret och led­de per­son­li­gen en mi­li­tär styr­ka som skul­le åter­ta Tex­as. I bör­jan av 1836 tå­ga­de han in i pro­vin­sen. Den mex­i­kans­ka ar­méns grym­ma över­grepp gjor­de att ska­ror av ci­vi­la flyd­de i vad som kom att kal­las ”the Ru­na­way Scrape”, och det fick sym­pa­ti­er­na för re­vo­lu­tio­nen att öka. En av­gö­ran­de drabb­ning var slaget vid San Ja­cin­to, då San­ta An­na blev till­fång­a­ta­gen ef­ter ett över­ras­kan­de blixt­an­fall. Tex­as ar­mé stod som seg­ra­re ef­ter ba­ra 18 mi­nu­ter.

Ef­ter re­vo­lu­tio­nen blev Tex­as en själv­stän­dig re­pu­blik, men Mex­i­ko väg­ra­de er­kän­na den­na. Ef­ter tio år an­nek­te­ra­de USA om­rå­det in­nan det mex­i­kansk-ame­ri­kans­ka kri­get bröt ut.

Var­för hän­de det­ta?

Fle­ra fak­to­rer bi­drog till re­vo­lu­tio­nen i Tex­as, men hu­vud­or­sa­ken var de kul­tu­rel­la och po­li­tis­ka mot­sätt­ning­ar­na mel­lan om­rå­dets ang­lo­a­me­ri­kans­ka in­vå­na­re och den mex­i­kans­ka re­ge­ring­en. När Mex­i­ko blev själv­stän­digt år 1821 lät­ta­de Mex­i­ko på re­strik­tio­ner­na för ko­lo­nis­ter el­ler ”em­pre­sa­ri­os” och tu­sen­tals ny­byg­ga­re flyt­ta­de till Tex­as från söd­ra USA. Till sist blev de ang­lo­a­me­ri­kans­ka Tex­as­bor­na be­tyd­ligt tal­ri­ka­re än den spans­ka och mex­i­kans­ka be­folk­ning­en i om­rå­det.

Drop­pen som fick bä­ga­ren att rin­na över var in­fö­ran­det av ”Si­e­te Ley­es” (de sju la­gar­na) år 1835. De för­änd­ra­de ra­di­kalt Mex­i­kos stats­skick, men fram­för allt blev den po­li­tis­ka mak­ten än­nu mer cen­tre­rad till pre­si­dent San­ta An­na. I Tex­as re­a­ge­ra­de de fles­ta ne­ga­tivt på för­änd­ring­ar­na och de blev en tän­dan­de gnis­ta, men man kan lugnt sä­ga att det in­te var en frå­ga om ut­an när re­vo­lu­tio­nen skul­le ta fart på all­var.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.