CRE­EK

Vilda västern - - LAGEN OM TVÅNGSFÖRFLYTTNING -

Cre­ek-fol­ket, som ur­sprung­li­gen kom från skogs­trak­ter­na i syd­öst­ra USA, var de förs­ta som klas­si­fi­ce­ra­des som ”ci­vi­li­se­ra­de” av de fem stam­mar­na. Det kan ver­ka egen­dom­ligt med tan­ke på de­ras mot­stånd mot och kon­flik­ter med USA. De­ras mark ha­de över­läm­nats till Fö­ren­ta sta­ter­na av Stor­bri­tan­ni­en ef­ter den ame­ri­kans­ka re­vo­lu­tio­nen, och de ha­de till­sam­mans med che­ro­kee-stam­men be­käm­pat vi­ta ny­byg­ga­re i Ten­nes­see un­der kri­gen i slu­tet av 1700-ta­let.

När cre­ek-kri­get ut­bröt år 1813 in­led­des en rad kon­flik­ter mel­lan cre­ek-stam­mens Red Stick­frak­tion och ame­ri­kans­ka mi­li­ser. Red Sticks an­föll fle­ra ame­ri­kans­ka be­fäst­ning­ar, bland an­nat in­träf­fa­de en känd mas­sa­ker i Fort Mims, Ala­ba­ma, i au­gusti. Män, kvin­nor och barn från cre­ek­stam­men slak­ta­des som hämnd för en fa­sans­full hän­del­se i Tal­lus­hat­chee i no­vem­ber sam­ma år. Ge­ne­ral Andrew Jack­son kros­sa­de till sist upp­ro­ret i slaget vid Hor­ses­hoe Bend i mars 1814. Cre­ek­stam­men un­der­teck­na­de av­ta­let i Fort Jack­son i au­gusti, där de av­träd­de 23 mil­jo­ner tunn­land mark i Ge­or­gia och Ala­ba­ma till USA:s re­ge­ring. Kri­get omin­tet­gjor­de helt det ar­be­te som ti­di­ga­re ge­ne­ra­tio­ner av cre­ek-fol­ket ha­de gjort för att åstad­kom­ma fred­lig samex­istens med de vi­ta. Motvil­jan som Andrew Jack­son fick mot cre­ek-fol­ket un­der kon­flik­ten på­ver­ka­de starkt hans age­ran­de som pre­si­dent.

När la­gen om tvångs­för­flytt­ning in­för­des fanns det fort­fa­ran­de om­kring 20 000 per­so­ner av cre­ek-stam­men i Ala­ba­ma. De­ras mark ha­de de­lats upp i in­di­vi­du­el­la lot­ter och vill­ko­ren i Cus­se­ta-av­ta­let år 1832 gav dem fak­tiskt möj­lig­het att stan­na kvar (och un­der­ord­na sig del­sta­tens la­gar) el­ler att flyt­ta till Okla­ho­ma mot en eko­no­misk er­sätt­ning. I prak­ti­ken var det dock in­te möj­ligt att stan­na. Det fö­re­kom of­ta olag­lig oc­ku­pa­tion av cre­ek-stam­mens mar­ker som USA:s myn­dig­he­ter såg ge­nom fing­rar­na med. Det allt fat­ti­ga­re och mer de­spe­ra­ta cre­ek-fol­ket gick åter till an­fall mot in­kräk­tar­na i det and­ra cre­ek­kri­get år 1836. Det slu­ta­de med tvångs­för­flytt­ning av cre­ek-stam­men som ge­nom­för­des av trup­per un­der ge­ne­ral Win­fi­eld Scotts be­fäl. I mit­ten av år 1837 sat­tes först cir­ka 15 000 av cre­ek-fol­ket i in­ter­ne­rings­lä­ger, var­ef­ter de för­drevs för all­tid från sin egen mark. Un­ge­fär en fjär­de­del dog un­der den stra­pats­ri­ka re­san väs­terut till Okla­ho­ma.

Cre­ek-stam­men sym­pa­ti­se­ra­de med oli­ka si­dor un­der ame­ri­kans­ka in­bör­des­kri­get. Vis­sa stöt­ta­de kon­fe­de­ra­tio­nen, and­ra tog par­ti för uni­o­nen. Pre­si­dent Abra­ham Lin­coln be­lö­na­de först dem som var lo­ja­la med ökat bi­stånd från re­ge­ring­en, men nya mot­sätt­ning­ar led­de till ett nytt för­drag år 1866. En­ligt det­ta för­lo­ra­de cre­ek-fol­ket än­nu mer mark och de­lar av cre­ek-re­ser­va­tet över­läm­na­des till fri­giv­na sla­var.

på ett fo­to från 1877. Med­lem­mar av Cre­ek-na­tio­nen Höv­ding­en Red Eag­le ka­pi­tu­le­rar för Andrew Jack­son ef­ter slaget vid Hor­ses­hoe Bend år 1814.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.