CHIC­KA­SAW

Vilda västern - - LAGEN OM TVÅNGSFÖRFLYTTNING -

Chic­ka­saw-stam­men är nä­ra släkt med choctawer­na. De­ras munt­li­ga histo­ria beskriver att de slog sig ner i Mis­sis­sip­pi un­der för­hi­sto­risk tid, var­ef­ter de bå­da fol­ken skil­des åt i oli­ka stam­mar un­der 1600-ta­let. De fick sin förs­ta kon­takt med eu­ro­pé­er när den spans­ke upp­täckts­re­san­den Her­nan­do de So­to stöt­te på dem år 1540. Ef­ter en rad kon­flik­ter an­föll de hans föl­je och han gav sig has­tigt av. De al­li­e­ra­de sig först med brit­ter­na år 1670 (en pe­ri­od då de of­ta ham­na­de i kon­flikt med choctaw­stam­men) och se­na­re med det ny­bil­da­de USA un­der re­vo­lu­tions­kri­get. Där­ef­ter an­slöt de sig of­tast till USA och dess re­ge­ring, till och med när de­ras rät­tig­he­ter och mark­om­rå­den togs ifrån dem.

Men Pon­to­toc Cre­ek-av­ta­let år 1832 fast­ställ­de att de mås­te för­flyt­tas väs­terut. Ett ti­di­ga­re för­sök år 1830 slog fel när chic­ka­sawer­na väg­ra­de god­ta de un­der­må­li­ga mar­ker som de er­bjöds i Okla­ho­ma. Två år se­na­re, när de vi­ta ny­byg­gar­na bör­ja­de tränga allt dju­pa­re in i de­ras vär­de­ful­la mark­om­rå­den i Mis­sis­sip­pi och en epi­de­mi av whis­ky­miss­bruk spred sig, upp­lev­de de att de­ras kul­tur var på väg att ut­plå­nas och att de själ­va ris­ke­ra­de att dö ut. Vid det la­get var de så de­spe­ra­ta att de till sist av­träd­de si­na mar­ker i Mis­sis­sip­pi till re­ge­ring­en mot en­bart ett löf­te om att få nytt land. De blev ock­så den en­da av de fem ci­vi­li­se­ra­de stam­mar­na som över­ta­la­des att själ­va be­ta­la för sin för­flytt­ning. De an­vän­de den eko­no­mis­ka er­sätt­ning­en för mark­om­rå­de­na i Mis­sis­sip­pi till att kö­pa en del av choctawer­nas nya ter­ri­to­ri­um i Okla­ho­ma. Den ame­ri­kans­ka se­na­ten god­kän­de av­ta­let mel­lan chi­ca­sawer­na och choctawer­na i Do­aks­vil­le-för­dra­get år 1837 – vil­ket var ett ovan­ligt till­vä­ga­gångs­sätt när det gäll­de in­ter­na an­ge­lä­gen­he­ter bland de lo­ka­la stam­mar­na.

Chic­ka­sawer­nas ut­vand­ring väs­terut bör­ja­de år 1837 och fort­sat­te un­der det föl­jan­de året. Knappt 5 000 chic­ka­sawer kla­ra­de re­san, vil­ket var en fram­gång jäm­fört med de svå­ra för­lus­ter­na när de and­ra fy­ra stam­mar­na vand­ra­de längs Tå­rar­nas väg. De­ras pröv­ning­ar bör­ja­de i gen­gäld när de var fram­me vid må­let. De fles­ta chic­ka­sawer­na fick in­te eg­na mark­om­rå­den i det ti­di­ga­re choctaw-ter­ri­to­ri­et, ut­an in­ter­ne­ra­des i till­fäl­li­ga lä­ger i choctaw-stä­der och ame­ri­kans­ka mi­li­tä­ra de­på­er. Fat­tig­dom, al­ko­hol­miss­bruk, in­ter­na po­li­tis­ka stri­der och an­fall från and­ra stam­mar var van­li­ga, och det dröj­de 15 år in­nan de slut­li­gen bo­sat­te sig i ett om­rå­de som var re­ser­ve­rat för dem.

Chic­ka­sawer­na bröt for­mellt sin sam­hö­rig­het med choctawer­na och ska­pa­de en ny chic­ka­sawna­tion år 1856. Un­der in­bör­des­kri­get an­slöt de sig till kon­fe­de­ra­tio­nen. År 1907, när de fem stam­mar­nas krav på en egen stat ha­de av­vi­sats, var chic­ka­saw-stam­men en fat­tig mi­no­ri­tet i sitt eget land. Un­der 1900-ta­let för­änd­ra­des de­ras ställ­ning, och de er­kän­des of­fi­ci­ellt som ett eget folk år 1983.

Chic­ka­saw-man­nen Hol­mes Col­bert blev ta­les­man för sin stam ef­ter in­bör­des­kri­get. Okänd chic­ka­saw-kri­ga­re från 1880-ta­let. på ett fo­to Ett upp­ror bland chic­ka­saw-fol­ket, som var upp­rör­da över att be­hand­las il­la, kros­sas av USA:s ka­val­le­ri.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.