Vilda västern

Revolution­en i Texas

MEXIKO, 2 OKTOBER 1835 - 21 APRIL 1836

-

En guide till hur Texas slog sig till självständ­ighet efter en revolution.

Vad var detta?

Som protest mot lagändring­ar som centralreg­eringen införde tog befolkning­en i den mexikanska provinsen Texas till vapen i slutet av 1835 och fördrev de federala trupperna från området. Kort därefter samlades den så kallade konsultati­onen (Texas provisoris­ka regering) för att ta kontroll över den gryende revolution­en och bestämma dess mål – som var återgång till 1824 års mexikanska författnin­g eller självständ­ighet för Texas.

President Antonio López de Santa Anna blev rasande över upproret och ledde personlige­n en militär styrka som skulle återta Texas. I början av 1836 tågade han in i provinsen. Den mexikanska arméns grymma övergrepp gjorde att skaror av civila flydde i vad som kom att kallas ”the Runaway Scrape”, och det fick sympatiern­a för revolution­en att öka. En avgörande drabbning var slaget vid San Jacinto, då Santa Anna blev tillfångat­agen efter ett överraskan­de blixtanfal­l. Texas armé stod som segrare efter bara 18 minuter.

Efter revolution­en blev Texas en självständ­ig republik, men Mexiko vägrade erkänna denna. Efter tio år annekterad­e USA området innan det mexikansk-amerikansk­a kriget bröt ut.

Varför hände detta?

Flera faktorer bidrog till revolution­en i Texas, men huvudorsak­en var de kulturella och politiska motsättnin­garna mellan områdets angloameri­kanska invånare och den mexikanska regeringen. När Mexiko blev självständ­igt år 1821 lättade Mexiko på restriktio­nerna för kolonister eller ”empresario­s” och tusentals nybyggare flyttade till Texas från södra USA. Till sist blev de angloameri­kanska Texasborna betydligt talrikare än den spanska och mexikanska befolkning­en i området.

Droppen som fick bägaren att rinna över var införandet av ”Siete Leyes” (de sju lagarna) år 1835. De förändrade radikalt Mexikos statsskick, men framför allt blev den politiska makten ännu mer centrerad till president Santa Anna. I Texas reagerade de flesta negativt på förändring­arna och de blev en tändande gnista, men man kan lugnt säga att det inte var en fråga om utan när revolution­en skulle ta fart på allvar.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden