Botten upp
Det här jättelika stycket glimmande is är undersidan av ett isberg som nyligen vält upp och ner. Isberg som har en oregelbunden form eller håller på att smälta kan tappa balansen och välta runt. Då frigörs energimängder som kan jämföras i storlek med en atombomb.
”Det är både formen och densiteten som avgör om ett isberg roterar och hamnar upp och ner”, säger Justin Burton, lektor i fysik vid Emory University i Atlanta. ”Om isberget är högt och smalt så välter det åt sidan i stället.”
Att isberg hamnar upp och ner är ganska ovanligt, men den pågående globala uppvärmningen gör att det börjar inträffa allt oftare.
Isbergets undersida, som just dykt upp ur vattnet, har inte hunnit mattas av snö och skräp eller väder och vind. Det gör att solljuset lättare kan tränga igenom och få isen att glänsa som en enorm akvamarin.
”Den blå färgen vittnar om att isen kommit upp ur djupet och formats under tryck”, säger Burton. Bubblor och luftfickor har pressats ut ur isen, och det gör att ljusets strålar kan färdas längre in i isberget. ”Ju längre ljuset färdas desto mer rött absorberar det och desto blåare blir det.”