”JAG SKULLE VILJA SLÅ BÅDE DUNGA OCH DOMAREN PÅ KÄFTEN”
”ROMÁRIO, ROMÁRIO, ROMÁRIO”
Sverige besegrade Rumänien i en av de mest dramatiska Vm-matcher som någonsin har spelats, men Tommy Svensson är inte helt nöjd än. Direkt efter kvartsfinalen påminner han spelarna om att den bästa dagen är en dag av törst. – Uppladdningen inför semifinalen börjar nu. Tänk på att stretcha ordentligt även om det är jobbigt, säger förbundskapten.
Det finns anledning att njuta av avancemanget, men inte tid. Matchen mot Brasilien spelas redan om tre dagar, så det är full fart efter kvartsfinalen på Stanford Stadium.
Thomas Ravelli och de andra hjältarna hoppar in i bussen och åker tillbaka till hotellet i Milpitas där middagen, kött och pommes frites, står uppdukad. Sedan packar de ihop sina saker och åker till flygplatsen, där ett chartrat plan väntar.
Det är dags att återvända till Los Angeles, Pasadena och Rose Bowl, där Sverige spelade den första gruppspelsmatchen mot Kamerun.
Då, inför premiären, var alla spelare tillgängliga. Nu, när det är dags för semifinal, är förutsättningarna inte lika gynnsamma.
Stefan Schwarz är avstängd och det är inte första gången den oömme skåningen missar en viktig landskamp. För två år sedan, under EM på hemmaplan, drog han på sig två varningar och tvingades stå över semifinalen mot Tyskland.
– Det gick bra att ersätta Jonas Thern, och då går det nog bra att ersätta mig också. Vi har en mycket bra trupp och ingen är oersättlig, säger Schwarz.
Visst, Håkan Mild svarade för en imponerande insats mot Rumänien, men när alla spelare är disponibla finns det inga alternativ till Schwarz och Jonas Thern som centrala mittfältare.
– De är alltid bra, medger Tommy Svensson.
När Schwarz och Thern bildar innermittfält framstår Sverige som oslagbart. De har spelat sida vid sida i 15 landskamper och bara förlorat en av dessa. Det var i Vm-kvalet mot Frankrike borta och den matchen, som slutade 1–2, tvingades Thern bryta redan efter 24 minuters spel. Han blev brutalt nersparkad av Eric Cantona, bars ut på bår, fördes till sjukhus och återvände till Parc des Princes med vänsterfoten i gipspaket.
– Det har stämt skapligt hela tiden. Snacket om att de två innermittfältarna måste vara olika, med en djupledsspringare, är helt fel. Stefan och jag spelar ungefär likadant, är ganska defensiva och löpstarka. Det fungerar utmärkt, säger Jonas Thern.
Deras vägar möttes i Malmö FF, dit Thern gick från IFK Värnamo 1985. Han kommer aldrig att glömma hur Schwarz året därpå återvände till klubben efter att ha varit ungdomsproffs i Bayer Leverkusen.
”Svarre”, som då var back, sa inte så mycket på träningarna, men berättade med sin respektlösa inställning och tuffa spelstil att han skulle bli något stort inom fotbollen.
Det blivande radarparet hjälpte Malmö FF att vinna Sm-guld 1988 och återförenades två år senare i Benfica, som då tränades av Sven-göran Eriksson. Svenskarna delade rum under bortamatcherna och var grannar i Cascais väster om Lissabon. När Schwarz flyttade till Portugal efter VM i Italien var det mycket riktigt Thern som hjälpte honom att hitta en lägenhet i granntrapphuset vid Alto das Flores.
Jonas Thern debuterade i landslaget i oktober 1987 och är en tränares dröm. Han är inte bara en fantastisk fotbollsspelare med defensiva och offensiva kvaliteter. Han ger alltid allt på träningarna och är en ledare även utanför planen.
Han är social och skämtar gärna, vilket Henrik Larsson kan berätta mer om. De delar rum och under hela mästerskapet har Thern försökt skrämma livet ur honom på olika sätt. Han har skrikande hoppat ut från ett tv-skåp, gömt sig under sängen och kom vid ett tillfälle krypande på toalettgolvet när ”Henke” uträttade sina behov.
– Det var en jävla tur att jag såg honom i spegeln. Annars hade jag nog pissat på lagkaptenen, berättar ”Henke”.
Samtidigt som Thern är en stämningshöjare är han klippan de andra spelarna lutar sig mot när det drar ihop sig till match. När hans vänliga, busiga ögon blir svarta vet alla att det är allvar.
När Tommy Svensson tillträdde och skulle utse en lagkapten var valet enkelt. Redan under VM 1990 fick Thern, som 23-åring, låna bindeln av skadade Glenn Hysén.
Under Vm-kvalet visade mittfältaren att han förtjänar rollen. Thern var fotskadad inför hemmamötet med Finland, men kom ändå till samlingen i Stockholm för att hjälpa till med träningen, servera vatten och flytta koner.
Tommy Svensson kallade honom ovärderlig då. Vad är han då nu, inför semifinalen? Jonas Thern är medveten om att han har en viktig roll, speciellt när parhästen Stefan Schwarz inte får spela.
Förbundskaptenen uttrycker ingen oro över det. Han litar på Håkan Mild och påminner hellre omvärlden om att gruppspelsmötet mellan Sverige och Brasilien slutade 1–1.
– Vi ska spela som vi gjorde då, men brassarna tycker nog att de måste hitta på något annat. Den osäkerheten kan vi utnyttja, säger Tommy Svensson.
”DET VAR EN JÄVLA TUR ATT JAG SÅG HONOM I SPEGELN. ANNARS HADE JAG NOG PISSAT PÅ LAGKAPTENEN”
– Här har vi genomspringningen och här har vi 1–0 till Brasilien, säger Arne Hegerfors.
Semifinal har pågått i 13 minuter när han ser Romário passa Bebeto, som skarvar bollen vidare till Zinho. Mittfältaren har löpt in i straffområdet och får bra träff med vänsterfoten.
– Men det är... Är det vinkat för offside? frågar sig Hegerfors.
Sven-göran Eriksson, som blev erbjuden jobbet som bisittare när Glenn Strömberg tackade nej, sitter vid hans sida på Rose Bowl.
”DET KAN INTE VARA SANT... FAN, NU MISSAR JAG FINALEN"
matcher: 0–1 mot Italien, 1–1 mot Israel och 1–0 mot Uruguay. Sedan var det dags för Ove Kindvall, Bosse Larsson, Björn Nordqvist och de andra landslagsspelarna att packa sina väskor och åka hem. Tommy fanns med på samma flyg men blev ändå kvar, som staty på Azteka-stadion i Mexico City. Det var Vm-arrangörens sätt att hedra den bäste spelaren i respektive landslag.
Brasilien, däremot, hade mycket ogjort efter gruppspelet, där Tjeckoslovakien, England och Rumänien besegrades. Pelé, Jairzinho, Carlos Alberto och de andra superstjärnorna förnedrade allt motstånd i slutspelet: 4–2 mot Peru i kvartsfinalen, 3–1 i semin mot Uruguay och 4–1 i finalen mot Italien.
Det finns många anledningar till att Tommy Svensson tror på Brasilien även 1994. Den största av dem är väldigt liten, bara 168 centimeter lång.
Romário de Souza Faria är världens bästa fotbollsspelare och Barcelona-anfallaren är den förste att hålla med om det.
VM i USA ska bli hans mästerskap, Brasiliens mästerskap.
– När vårt passningsspel fungerar är vi mästerliga. Ingen annan nation har något liknande att visa upp. Finns det en Gud så vinner Brasilien Vm-guld, säger Romário.
Precis som fotbollsnationen Sverige har han väntat på revansch i fyra år, för 1990 tillhörde varken honom eller Brasilien. Anfallaren, då i PSV, bröt benet i mars och hann inte hitta matchformen till mästerskapet.
Romário, som tränade upp benstyrkan genom att åka skateboard, fick bara spela från start i en match, mot Skottland, och då blev han utbytt efter en dryg timme.
I öppningsmatchen mot Sverige var han avstängd för att i Vm-kvalmatchen mot Chile ha slagit ner Alejandro Hisis efter tre minuters spel. Då hade Raul Ormeño redan satt tonen genom att medvetet försöka sparka benen av Branco. Jesús Diaz, den colombianske domaren, påminde om en croupier, delade ut två röda och sju gula kort.
Romário, som försökte nita Hisis redan före avspark, försvarade sitt oförsvarliga beteende med att han själv blivit attackerad. Han visade upp ett bitmärke på ena kinden och var inte villig att vända andra sidan till.
Hatmötet på Estadio Nacional i Santiago är en av fotbollshistoriens fulaste landskamper, och returen på Maracanã-stadion var inte vackrare.
Det var i den matchen, som bröts efter 70 minuter, Chiles målvakt Roberto Rojas låtsades ha blivit skadad av en smällare som kastades in från läktaren när han i själva verket skurit sig själv i huvudet med ett rakblad han gömt i ena handsken.
Det var då och nu är nu. Romário är fortfarande en bråkstake och fotbollens största diva, men nu är han skadefri och i bra form.
28-åringen gjorde 30 ligamål för Barcelona under den gångna säsongen och är på väg att leda sitt Brasilien till Vm-guld.
– Detta är mitt VM och ingen kan ta det ifrån mig, säge Romário.
Matchen mot Brasilien har pågått i 63 minuter, men för Jonas Thern är både semifinalen och VM över.
Sveriges lagkapten ser lugn ut när han vandrar av gräsrektangeln på Rose Bowl i Pasadena, men inombords kokar det.
– Jag skulle vilja slå både Dunga och domaren på käften.
Inför semifinalen var han kritisk till att Fifa gett en sydamerikan, dessutom från grannlandet Colombia, uppdraget att döma Brasilien.
Han ändrar inte direkt uppfattning när han får se José Joaquín Torres Cadena blåsa av spelet och plocka fram det röda kortet.
Thern är inte den ende som anser att utvisningen är tveksam. Arne Hegerfors höjer rösten av förvåning:
– Det är en otäck dominans som Brasilien har. Sverige får bara spela bort bollen på det där viset, utan adress. Thern. Jobba, jobba, jobba. Ordentlig lufttur. Gult kort. RÖTT KORT?
Jonas Thern är lika undrande och går fram till domaren.
Håkan Mild fick spela alla minuter i de tre sista matcherna och gjorde ett av målen i bronsmatchen mot Bulgarien. Han hoppade dessutom in i sista gruppspelsmötet och i åttondelsfinalen.