Jo­ho, nu ska jag bli JOMO!

Women's Health & Wellness - - Välkommen! - MIN­NA TUNBERGER Chefre­dak­tör

Jag har pre­cis va­rit och trä­nat och har sla­git mig ner i tun­nel­ba­ne­sä­tet på väg till­ba­ka till re­dak­tio­nen. Med en mac­ka i ena han­den och te­le­fo­nen i den and­ra så pas­sar jag på att kol­la av mi­na mejl; för om jag be­tar av någ­ra jobb­mejl här på tun­nel­ba­nan så vin­ner jag li­te ar­bets­tid, tän­ker jag.

Fram­för mig sit­ter en söt vit­hå­rig dam med knall­ro­sa ka­vaj och byx­or. Hon grans­kar mig, mär­ker jag. Slu­tar ald­rig tit­ta. Me­dan jag tit­tar ner på min te­le­fon igen så lik­som kän­ner jag hur hen­nes blick fort­fa­ran­de brän­ner i mig. Jag tit­tar upp och hon ser rakt in i mi­na ögon och ska­kar på hu­vu­det. ”Allt­så män­ni­skor har bli­vit gal­na. Var­för ska al­la he­la ti­den stir­ra på si­na te­le­fo­ner. Man pra­tar in­te med varand­ra läng­re.”

Li­te skam­sen läg­ger jag ner min te­le­fon i väs­kan. Me­dan hon pra­tar på om hur allt går ut­för med mänsk­lig­he­ten, kän­ner jag hur det kli­ar i fing­rar­na. Jag vill ing­et an­nat än att ta upp min te­le­fon igen. Ef­ter någ­ra sta­tio­ner kli­ver tan­ten av tun­nel­ba­nan. Jag ploc­kar ge­nast upp te­le­fo­nen och fort­sät­ter att sva­ra på ett mejl.

Ef­ter en stund är det min tur att kli­va av tå­get och pro­me­ne­ra till­ba­ka till re­dak­tio­nen. Väl där ska jag kor­rek­tur­lä­sa min egen ar­ti­kel om JOMO – the joy of missing out. Om hur vik­tigt det är för den men­ta­la häl­san att re­gel­bun­det sät­ta te­le­fo­nen på flight mo­de. Den ar­ti­kel som ni kan lä­sa li­te läng­re fram i den här tid­ning­en. Me­dan jag skrev den så tänk­te jag he­la ti­den ”Jag är verk­li­gen JOMO, helt spot on, jag kan min­sann nju­ta av att sit­ta i sof­fan och lä­sa DN me­dan res­ten av värl­den hin­kar drin­kar på hip­pa ba­rer, på Instagram. Jag har verk­li­gen ing­et be­hov av att sta­tusupp­da­te­ra på Fa­ce­book, kan in­te ens min­nas när jag gjor­de det sist. Jag äls­kar ju att mis­sa sa­ker. Jag är JOMO per­so­ni­fi­e­rad.” Trod­de jag. Tills i dag. Tills den vit­hå­ri­ga da­men i ro­sa ( ja, till och med hen­nes väs­ka var chock­ro­sa) be­rät­ta­de för mig hur det verk­li­gen lig­ger till.

Jag sä­ger ba­ra: Tack ro­sa tan­ten! Och tack coach Ce­ci­lia Du­berg för di­na di­gi­ta­la de­tox-råd på si­dan 64. Jag ska plug­ga på dem or­dent­ligt. För jag vill ock­så kun­na sit­ta på tun­nel­ba­nan och se mig om­kring, kon­temp­le­ra i störs­ta all­män­het och stu­de­ra män­ni­skor li­ve. In­te ba­ra ge­nom en li­ten konst­gjord skärm.

Jag är ock­så slav un­der min smartp­ho­ne ”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.