BÄDDAT FÖR Pä­ivä­ni­e­mi: Fin­land slu­tar sist ut­an

World Cup-bibeln - - Front Page -

Som van­ligt, blott en mikrochans? Nej, nej.

Det är en ny Mikko- möj­lig­het till ett blå­vitt mi­ra­kel.

Och fram­ti­den ser him­la fin ut.

Den 22 au­gusti kloc­kan 15.16 damp mej­let ned från NHL:s in­for­ma­tions­av­del­ning. Ru­bri­ken:

Mikko Koivu na­med Team Fin­land’s cap­tain for World Cup of Hoc­key 2016

Be­ske­det var vän­tat.

Be­ske­det var gläd­jan­de.

Och be­ske­det var – sta­tis­tiskt sett – en för­säk­ran om fin­ländsk fram­gång.

Med sam­ma tät­het som ast­ro­no­mer fin­ner nya pla­ne­ter (den vid gran­nen Prox­i­ma Cen­tau­ri är så spän­nan­de att man näs­tan im­plo­de­rar) un­derskat­tar de fles­ta ex­per­ter Fin­land när mind­re, i det stör­re per­spek­ti­vet allt­så, stjär­nor sam­las och trär på sig lands­lagströ­jor.

In­för World Cup ran­kas Su­o­mi av många som åt­ta av åt­ta lag.

Sist. Ut­an chans.

En­dast Tjec­ki­en och ett lag som döpts till Team Eu­ro­pe gör Fin­land säll­skap där ne­re i bot­ten­träs­ket, men Pa­lat och Zuc­ca­rel­lo blir ing­en rädd­nings­plan­ka i grupp­spe­let.

Där vän­tar näm­li­gen Tre Kro­nor, Ryss­land och ett vrål­hung­rigt nor­da­me­ri­kanskt U23lag och med den tri­on är det lo­giskt att in­se och an­se att ”le­jo­nen” blir fy­ra i grup­pen.

Sist. Ut­an chans.

Men då bor­de fack­män, för­stå­sig­på­a­re och an­nat löst folk blic­ka bak­åt ett drygt de­cen­ni­um.

För fakta finns: Fin­land har ta­git me­dalj i samt­li­ga tur­ne­ring­ar se­dan 2004 trots li­ka hal­tan­de rang­ord­ning­ar och ana­ly­ser.

Den ge­men­sam­ma näm­na­ren un­der den­na trev­li­ga era är Mikko Koivu.

Ru­ti­nen, hjär­tat och re­spek­ten

När World Cup se­nast spe­la­des, för tolv år se­dan, lands­lags­de­bu­te­ra­de 21-åri­ge Mikko Koivu i en så kal­lad (mer om det se­na­re) ­su­per­tur­ne­ring. Fin­land skräll­de, do­mi­ne­ra­de och nåd­de fi­nal där det till slut blev ­ud­da­mål­storsk mot Ka­na­da.

De tre OS-tur­ne­ring­ar­na där­ef­ter har – trots li­ka Sal­la-kal­la för­hands­för­hopp­ning­ar – gett me­dalj med mer­smak: sil­ver (per­ke­le!) i Tu­rin 2006 samt brons i Van­cou­ver 2010 och Sotji 2014.

I sep­tem­ber 2004 var sto­re­bror Sa­ku Koivu lag­kap­ten. I la­get li­ra­de även le­gen­da­rer­na Te­e­mu Se­län­ne, Je­re Leh­ti­nen, Kim­mo Ti­mo­nen och Tep­po Num­mi­nen. Dus­si­net år se­na­re in­går he­la fem­man i ”le­jo­nens” le­darstab med Leh­ti­nen som flock­le­da­re och ge­ne­ral ma­na­ger.

Trots den om­giv­ning­en är lil­le­bror Koivu den sto­re le­da­ren.

I om­kläd­nings­rum­met, i bå­set och på isen. ”Att va­ra kapten är all­tid en ära och sam­ti­digt en upp­gift med an­svar, som väc­ker här­li­ga käns­lor”, sa Mikko plikt­skyl­digt men i mi­na öron li­ka är­ligt ef­ter ut­näm­ning­en. För så är det.

En mer gi­ven spe­la­re att le­da Fin­lands folk­kä­ras­te lands­lag finns in­te.

Mikko Koivu har ru­ti­nen.

Hit­tills har det bli­vit 763 NHL-mat­cher för svensk­sta­tens stolt­het Min­ne­so­ta Wild där han 2009 blev ut­sedd till or­di­na­rie lag­kap­ten, den förs­te och hit­tills en­de i klub­bens kor­ta histo­ria. Un­der den­na tid har Wild sak­ta när­mat sig top­pen i NHL, nått slut­spel de se­nas­te åren men ut­an att få till en full­träff i Stan­ley Cup.

Mikko Koivu har ock­så hjär­tat.

Den ul­ti­ma­ta två­vägscen­tern har de gång­er han re­pre­sen­te­rat Fin­land va­rit hän­gi­ven sin upp­gift och re­do­vi­sat re­sul­tat. För­u­tom WC-silv­ret och OS-me­dal­jer­na var Koivu lag­kap­ten när Fin­land tog na­tio­nens se­nas­te VM-guld i Bra­tisla­va 2011 ef­ter – trum­vir­vel – 6–1 mot Sve­ri­ge i fi­na­len.

Mikko Koivu har tilli­ka re­spek­ten.

När Fin­land sam­lar ihop de bäs­ta NHL-spe-

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.