Euogenne

I ett brev från operasångerskan Jelizaveta Lavrovskaja till Peter Tjajkovskij ber hon honom att skriva en opera baserad på Alexander Pusjkins versroman Eugen Onegin. Tjajkovskij var initialt tveksam till idén och tyckte inte att romanen hade en tillräckligt stark handling, men efter en längre betänketid blev han alltmer övertygad och han skrev sin opera eller – som han föredrog att kalla den – lyriska scener.

Men tveksamheten bestod och därför valde Tjajkovskij att den första uppsättningen skulle framföras med hjälp av studenter från Musikkonservatoriet i Moskva på Malyjteatern, där Eugen Onegin fick sin urpremiär 1879. Det tog ytterligare två år innan operan hade sin premiär på Bolsjojteatern, då under Eduard Nápravníks ledning.

Tobias Theorells nyuppsättning på Malmöoperan lyfter distinkt fram operans psykologiska komplikationer. Hela uppsättningen är full av ånger. Val som har gjorts, som inte går att ändra på, och det gäller alla, men främst Onegin själv. Allt börjar med en ensam och ångestladdad Onegin som funderar över sitt liv, som har gått i en annan riktning än han hade önskat. Iscensättningen är konventionell men med lite extra fokus på Tatjana, som växer från en oskyldig flicka till en stark och beslutsam kvinna. Olgas och Lenskijs relation som inleds piggt och glatt men slutar med en rasande Lenskij som begråter sitt öde före duellen.

Men vad hände med Onegin, den världsvane, arrogante och självupptagne cynikern? Plötsligt blev han en vanlig, ängslig grabb från landet utan självförtroende, som försöker ta sitt liv under polonäsen. Vladislav Sulimsky sjunger tyvärr i enlighet med Theorells Oneginbild. Avvisandet av Tatjana känns snarare som en duett mellan Rigo- letto och Gilda eller mellan Sharpless och Butterfly, där Onegins övertalningsförsök i operans slutscen saknar en innerlig vilja.

Däremot står Sabina Cvilak för en övertygande gestaltning av Tatjana. Hon sjunger klart och vackert. Peter Auty gör en strålande Lenskij. Hans lyriska temperamentsfulla tenor passar utmärkt och han sjunger Lenskijs aria väldigt passionerat. Lena Belkina gjorde en mycket stark insats som Olga.

Magdalena Åbergs scenografi och Erik Holmbergs videoscenografi är storslagna i sin enkelhet. Allt utspelar sig i en sal med några dörrar. Väggarna är en himmel med vandrande moln, som ändrar sig beroende på dramats växlingar och intensitet. Detta förstärker det psykologiska och känslomässiga i operan.

Malmöoperan kunde knappast ha hittat en bättre dirigent än den rutinerade Michail Jurowski, som får Malmöoperans orkester att storspela.

TJAJKOVSKIJ: EUGEN ONEGIN

Premiär 14 november 2015. Dirigent: Michail Jurowski Regi: Tobias Theorell Scenografi: Magdalena Åberg Kostym: Kersti Vitali Rudolfsson Ljus: Torben Lendorph Videoscenografi: Erik Holmberg Koreografi och rörelseinstruktion: Christine Meldal Solister: Vladislav Sulimsky, Sabina Cvilak, Lena Belkina, Peter Auty, Taras Shtonda, Maria Streijffert, Jonas Durán.