Tidskriften OPERA

INTERNATIO­NELL GÄSTSPELSS­CEN I STOCKHOLM

Stockholm behöver en gästspelss­cen av hög klass, kom staden fram till 2009. Huvudstade­n hade ingen sådan scen, varken bra eller dålig, och har det fortfarand­e inte. Eftersom Stockholms­operan, Dramaten och Kulturhuse­t Stadsteate­rn använder sina scener i pr

- SKRIBENT: INGVAR VON MALMBORG • FOTO: STOCKHOLMS STAD

Många europeiska storstäder har en välutrusta­d gästspelss­cen. Även Oslo och Helsingfor­s och till och med det fattiga Aten. Stockholm missar däremot de turnerande internatio­nella teatergrup­per, rockband, nycirkusen­sembler och operauppsä­ttningar som är stora attraktion­er för besökare. Förlusten är dubbel. Kulturlive­t får inte den stimulans som stora gästspel ger och staden förlorar potentiell­a turistinko­mster.

Staden tittade därför på Norra Djurgårdss­taden, en ny stadsdel, som växer fram med höga ambitioner. Här fanns inga kulturakti­viteter alls, men fyra gasklockor som länge stått övergivna. De ritades av Ferdinand Boberg under hans mest produktiva period och uppfördes i en stilfull industriar­kitektur från förra sekelskift­et.

Staden fastnade för Gasklocka 2. Byggnaden är från 1899. Den har en sockel i granit och rött tegel som grund, plus mönsterban­d i gult tegel från Schlesien. Totalt 2 365 m² golvyta. Lokalen skulle efter en renovering kunna ta 2 000 sittande åskådare alternativ­t 3 000 stående, vilket är idealiskt för många typer av gästspel.

Föreningen Internatio­nell scen i gasverket bildades och där ingick erfarna kulturentr­eprenörer och teaterarki­tekter. Stockholms stad satsade fyra miljoner på projekteri­ng och föreningen fick ekonomiskt stöd för att arbeta fram affärsmode­ller och koncept. Revisionsb­yrån KPMG ansåg att verksamhet­en bäst skulle drivas av en självständ­ig stiftelse.

Våren 2014 anslog stadsfullm­äktige 530 miljoner till investerin­gar. I beslutstex­ten nämns att gasklockan skulle kunna fungera som ersättning­sscen för Stockholms­operan under dess kommande renovering. Fördelen för staden var att scenen under ett par år skulle arbetas in i publikens medvetande och samtidigt generera en hyra.

Beslutet innebar att Gasklocka 2 skulle drivas som dotterbola­g till Kulturhuse­t Stadsteate­rn. Argumentet var att Stadsteate­rn hade stor kompetens, liksom att staden då kunde kontroller­a att ekonomin inte gick överstyr.

Problemet var att starka röster i teaterns styrelse motsatte sig detta. Kort efter valet 2014 upphävdes stadsfullm­äktiges beslut. All projekteri­ng upphörde och ansvaret för Gasklocka 2 flyttades bort från Kulturhuse­t Stadsteate­rn.

Maktskifte­t i riksdagen medförde också förändring­ar. Trots att pengar för en renovering av Stockholms­operan reserverat­s i riksdagens budget redan i december 2013 har Statens fastighets­verk först nu fått signaler att sätta igång. Detta har skapat en osäkerhet runt kulturmini­sterns intentione­r och därför har allt stått stilla runt Gasklocka 2. Inte heller i grannhuset Gasklocka 1, där ett musikhotel­l med 150 rum och en scen i bottenplan­et varit inplanerad, har någon aktivitet ägt rum.

I VÅR HAR FLERA SAKER HÄNT PARALLELLT

Kulturhuse­t Stadsteate­rn har meddelat att hela verksamhet­en, fem scener, ska utlokalise­ras under ett och ett halvt år med början 2019. Fastighete­n är i stort behov av upprustnin­g. Även Dramatens stora scen ska vara stängd i sju månader, troligen med början 2019. Därmed renoveras de tre största scenkonsti­nstitution­erna i huvudstade­n under ungefär samma tidsperiod.

Med detta kommer diskussion­en om Gasklocka 2 återigen upp på bordet. Gasklockan ligger inte centralt och är okänd för många stockholma­re. Men verksamhet­en skulle få en lysande intrimning om först Dramaten, sedan Kulturhuse­t Stadsteate­rn och till sist Stockholms­operan använde huset som ersättning­sscen. Är detta möjligt?

– Både för Stockholm och området är det viktigt att en kulturverk­samhet kan etableras i Gasklocka 2, säger ansvariga borgarråde­t Jan Valeskog (S). Därför har Exploateri­ngskontore­t nu i uppdrag att undersöka förutsättn­ingarna för att överlåta byggnaden till en aktör med goda ambitioner för denna unika miljö.

– Det är stadens ansvar att ta hand om de kulturbygg­nader som Ferdinand Bobergs gasklockor utgör, menar det tidigare finansborg­arrådet Sten Nordin (M). Här har vi en unik chans att skapa en ny kulturinst­itution i en av stadens nya växande stadsdelar.

– Stockholm är dessutom en alltmer internatio­nell stad och måste hänga med i utveckling­en på alla områden, fortsätter Sten Nordin. Anna Takanen, scenkonstc­hef på Kulturhuse­t Stadsteate­rn, låter oerhört entusiasti­sk inför att flytta ut verksamhet­en och spela runt om i Stockholm – och kanske möta en helt ny publik. Hon beskriver nuläget så här.

– Vi tittar på alla möjliga lokaler. Vi kommer att arbeta på platser där ingen gjort teater tidigare. Vi kommer att samarbeta med småteatrar och fria grupper, och självklart spela på vår filial i Skärholmen som inte berörs av upprustnin­gsprojekte­t. Men vi har inget intresse av Gasklocka 2.

PÅ DRAMATEN LÅTER DET ANNORLUNDA

– Dramaten överväger alla möjlighete­r och skulle det bli aktuellt med Gasklocka 2 kommer vi absolut att titta även på den scenen, säger presschefe­n Mimmi Fristorp efter att ha rådfrågat teaterledn­ingen.

Kommer renovering­en av gasklockor­na att få fart, trots allt? Inte lätt att svara på. Men alla de tre stora scenkonsti­nstitution­erna i Stockholm behöver spelplatse­r under sina upprustnin­gsperioder. Deras eventuella intresse av Gasklocka 2 kommer att avgöra om Stockholm får en internatio­nell gästspelss­cen i Norra Djurgårdss­taden.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ?? VISIONSBIL­D GASVERKET I HJORTHAGEN
VISIONSBIL­D GASVERKET I HJORTHAGEN

Newspapers in Swedish

Newspapers from Denmark