DIE SCHWEIGSAME FRAU
Frun deltog glatt i hyllningarna på Birgit Nilssons hundraårsdag, och tittade bland annat på galan från Göteborgsoperan som sändes i SVT. Särskilt gladdes hon åt Elisabet Strid i slutscenen ur Salome. Som i går mindes Frun hur hon sett La Nilsson i denna paradroll på 50-talet på Stockholmsoperan. Och hur drottning Louise uppe i kungalogen hade lagt händerna för ögonen då Johannes döparens huvud lyftes ur brunnen. Även vid galan från Göteborgsoperan figurerade ett huvud, och eftersom Frun är väninna till en av de praktfulla åtta sopranerna, har hon fått litet insiderinformation. Här varnas känsliga läsare från att läsa vidare.
Redan på planeringsstadiet hade die Strid bett om ett avhugget huvud och på teatern hade man givetvis efterkommit hennes önskan. De hade tagit ett huvud som föreställde musikalartisten Lars Hjertner då han framställt kung Duncan, som så olycksaligt mördas i Verdis Macbeth för ett par år sedan. Huvudet hade först fått avskiljas från ”kroppen” och sedan hade det ansetts litet väl blekt, varför det fick en sminktid precis som de åtta sopranerna.
På repetitionerna visade det sig att halsen var för lång, så en rekvisitör fick arbeta övertid med att försöka såga av huvudet en bit högre upp. Lars Hjertner, som för tillfället repeterade en musikal inför höstsäsongen, hade sin loge mitt emot den loge Elisabet Strid tilldelats. När hon kom från generalrepetitionen råkade de två mötas utanför logerna. Hon stirrade på honom som att det var någon hon mycket väl kände igen, men vars utseende hon inte kunde placera. Lars Hjertner log vänligt tillbaka. På själva konserten gick allt som smort, vilket var och en kan konstatera på SVT Play ända in i november. Halslängden var perfekt, men Frun undrar om die Strid nu kommit på vem det var hon mötte där i korridoren …