En mil­jon skut­tar in­te

Åbo Underrättelser - - LEDARE - Kenneth Mynt­ti Ledare i Ös­ter­bo­tens Tid­ning To­ra Matt­heis­zen Ledare i Ny­hets­chef

FIN­LAND ÄR ING­EN ef­ter­slänt­ra­re då det gäl­ler tek­nisk ut­veck­ling, ur var­ken eu­ro­pe­iskt el­ler glo­balt per­spek­tiv. Än­då är det många som pe­kar på es­ter­na och hur de kom­mit så myc­ket läng­re med sin di­gi­ta­li­se­ring av sam­häl­let. Det gick fak­tiskt att för­hands­rös­ta hem­i­från i Est­land re­dan 2005.

Tek­ni­ken bakom det he­la be­döm­des då va­ra värl­dens mest ut­veck­la­de sy­stem för röst­ning via in­ter­net. IT-re­vo­lu­tio­nen som drog fram i Bal­ti­kum för­bluf­fa­de många. Och hej, det var fak­tiskt fy­ra es­ter som var i nyc­kel­po­si­tion ock­så bakom in­ter­net­te­le­fonins sto­ra stjär­na Sky­pe. MEN... MAGIN bakom di­gi­ta­li­se­ring­en im­po­ne­rar fö­ga, en­ligt Gustaf An­tell, Yles Bal­ti­kum-kor­re­spon­dent. Han skrev en ko­lumn ef­ter ett EU-topp­mö­te i Tal­linn, där Est­land mark­nads­för­de sig som lan­det som kom­mit längst med in­tel­li­gent di­gi­ta­li­se­ring och digitala vi­sio­ner:

”Jäm­fö­ran­de un­der­sök­ning­ar vi­sar att Est­land in­te ens hör till topp­län­der­na i EU när det gäl­ler an­vän­dar­vän­li­ga tjäns­ter på nä­tet. Verk­lig­he­ten mot­sva­rar in­te den bild lan­det har och ger av sig själv”, kon­sta­te­rar An­tell. VI KAN DRA pa­ral­lel­ler till hur det är i de upp­kopp­la­des bubb­la hos oss. Trots att de fles­ta se­dan länge glömt att de nå­gon gång ens an­vänt sig av be­grepp som IRL el­ler AFK – In Re­al Li­fe och Away From Key­board – är det ock­så väl­digt många som in­te alls stif­tat nå­gon be­kant­skap med det ”digitala” (med vad allt det nu se­dan ens kan be­ty­da). HURMÅNGAÄR de då? Hund­ra­tu­sen, två­hund­ra­tu­sen... Aka­de­mi­fors­ka­re Sa­ka­ri Tai­pa­le från Jy­vä­skylä uni­ver­si­tet gav ny­li­gen (Yle, 2.1) en kva­li­fi­ce­rad giss­ning: De är en mil­jon. Tai­pa­le, som ar­be­tar vid uni­ver­si­te­tets en­het för forsk­ning kring åld­ran­de och om­sorg, räk­nar med att de som be­fin­ner sig i det upp­kopp­la­de sam­häl­lets pe­ri­fe­ri­er fak­tiskt är så här många. OM VI UT­GÅR från Tai­pa­les upp­skatt­ning känns det onek­li­gen vil­se­le­dan­de att an­vän- da be­grepp som det digitala kli­vet el­ler skut­tet, The Di­gi­tal Le­ap (på fins­ka: di­gi­taa­li­lo­ik­ka). En mil­jon var­ken kli­ver el­ler skut­tar. DET VIK­TI­GA ÄR att in­se att det här in­te är ett unga mot äld­re-upplägg. Det finns upp­skatt­nings­vis 250000 unga som är så gott som ic­ke-upp­kopp­la­de. Det kan va­ra en följd av att de ock­så an­nars be­fin­ner i sam­häl­lets pe­ri­fe­ri­er – ing­en ut­bild­ning, ing­et jobb – el­ler så be­ror det helt en­kelt på att de har språk­li­ga svå­rig­he­ter.

Det­ta en­ligt Fi­nans­mi­ni­s­te­ri­et, vars AUTA-pro­jekt ska hjäl­pa folk ta i bruk digitala tjäns­ter.

”Den of­fent­li­ga ser­vicen di­gi­ta­li­se­ras och al­la kla­rar in­te av att själ­va an­vän­da tjäns­ter­na di­gi­ta­liskt. Vi mås­te hjäl­pa dem som be­hö­ver stöd. (...) Den nya hand­lings­mo­del­len er­bju­der flex­ib­la stöd­for­mer i oli­ka de­lar av lan­det åt så­da­na kun­der som in­te själ­va kan an­vän­da digitala tjäns­ter.”Så lyd­de upp­dra­get för sats­ning­en, som av­slu­ta­des vid års­skif­tet. Det ska bli in­tres­sant att lä­sa AUTA­pro­jek­tets slut­rap­port, som ska va­ra klar i slu­tet av den här må­na­den. ATT VA­RA UPPKOPPLAD be­ty­der in­te au­to­ma­tiskt mer del­ak­tig­het. Det finns de som sur­far om­kring he­la ti­den och är när­va­ran­de på al­la tänk­ba­ra so­ci­a­la me­di­er – men som in­te kla­rar av att kom­mu­ni­ce­ra med myn­dig­he­ter, en­ligt Yles ar­ti­kel (2.1.) De för­står helt en­kelt in­te det språk som an­vänds i of­fi­ci­el­la sam­man­hang på nä­tet.

Det är där­för in­te en lös­ning att ba­ra kopp­la upp al­la. Vem ska hand­le­da män­ni­skor? DET SOM SKER i Fin­land är ing­et unikt. I Sve­ri­ge stängs var fem­te äld­re ute i det nya digitala sam­häl­let. Det­ta en­ligt de tre svens­ka fors­kar­na Tobias Ols­son, Ul­li Samu­els­son och Di­no Visco­vi, som skrev en in­sän­da­re i Da­gens Ny­he­ter i no­vem­ber.

”Vår riksom­fat­tan­de en­kät vi­sar att minst 400000 äld­re i prak­ti­ken står ut­an­för det digitala sam­häl­let. Och pro­ble­met är in­te över­gå­en­de. Det in­ne­bär att det mås­te fin­nas väl­fun­ge­ran­de al­ter­na­ti­va ka­na­ler och tjäns­ter även fram­gent. Myn­dig­hets­kon­tak­ter mås­te en­kelt kun­na skö­tas per te­le­fon, brev el­ler ge­nom be­sök” (DN, 22.11)

De tre fors­kar­na är verk­sam­ma i pro­jek­tet ”Ung tek­nik, äl­dres var­dag” och har där­med en bra in­syn i lä­get i Sve­ri­ge. Ols­son, Samu­els­son och Visco­vi an­ser att det är myc­ket snack om att på­skyn­da di­gi­ta­li­se­ring­en – me­dan det är säl­lan som nå­gon fo­ku­se­rar på an­vän­dar­na, med­bor­gar­na.

”För över­skåd­lig tid kom­mer det där­för att fin­nas ett be­ty­dan­de an­tal äld­re som står ut­an­för det digitala sam­häl­let el­ler ba­ra spar­samt förmår an­vän­da tek­ni­ken.” DEN SLUT­SAT­SEN kan sä­kert över­fö­ras som så­dan till Fin­land. Fi­na digitala stra­te­gi­er och sto­ra pro­jekt kan in­te ut­gå en­bart från vi­sio­nen om att al­la ska ta ett di­gi­talt skutt. Det kom­mer in­te att ske. Aka­de­mi­fors­ka­re Sa­ka­ri Tai­pa­le stäl­ler bra frå­gor: Hur högt ska den digitala rib­ban stäl­las? Hur många al­ter­na­ti­va mo­del­ler ska det fin­nas för att skö­ta ären­den i fram­ti­den?

Många av de fin­län­da­re som in­te skut­tar di­gi­talt nu, kom­mer in­te hel­ler att gö­ra det i fram­ti­den. De ska ha rätt att skö­ta si­na ären­den på and­ra, fun­ge­ran­de sätt. SJÄLVMORD Att själv­mor­den igen har bör­jat öka ef­ter en läng­re trend av ned­gång är en väckar­kloc­ka som vi bör ta på all­var. Det finns nå­got som in­te är som det ska va­ra i da­gens sam­hälls­ut­veck­ling. (...) Det är in­te ba­ra män­ni­skor­na som mår då­ligt som be­hö­ver få ta­la ut om si­na käns­lor. Ock­så nä­ra an­hö­ri­ga till psy­kiskt sju­ka har myc­ket att lä­ra ut till män­ni­skor som hittills sak­nar eg­na er­fa­ren­he­ter om pro­ble­met. (...) Vi i Fin­land har om möj­ligt an­led­ning att va­ra be­tyd­ligt me­ra räd­da för vad det fin­länds­ka il­lamå­en­det kan stäl­la till med än för den in­ter­na­tio­nel­la ter­rorn. Även om vi in­te själ­va mår psy­kiskt då­ligt är ris­ken stor för att vi kom­mer till ska­da som en följd av vå­ra med­män­ni­skors il­lamå­en­de. (...) För­sla­get om en re­gel­bun­den, psy­kisk häl­so­kon­troll är bra. Män­ni­skan är en kom­pli­ce­rad hel­het. AL­KO­HOL Nu le­ver vi 2018 och en ny, li­be­ra­la­re al­ko­hol­lag än förr har trätt i kraft. Pro­cent­grän­sen för de al­ko­hol­dryc­ker som får säl­jas i de­talj­han­deln har höjts till 5,5 från 4,7. (...) På häl­sa och väl­färd ba­se­rar sig riks­da­gens be­slut om in­ne­hål­let i nya al­ko­hol­la­gen in­te, det hand­lar gi­vet­vis om politik. Be­sluts­fat­tar­na har ta­git en med­ve­ten risk och nu får vi lov att vän­ta och se hur den ut­fal­ler och be­ta­la det ef­ter­föl­jan­de ka­la­set, vad det än har för prislapp i bå­de mänsk­li­ga tra­ge­di­er och re­da peng­ar.

Fin­länds­ka ung­do­mar dric­ker allt mind­re, den här ut­veck­ling­en har på­gått i fle­ra år. Sam­ma trend syns ock­så i and­ra eu­ro­pe­is­ka län­der. Nu gäl­ler det att hop­pas att de unga fort­sät­ter vi­sa vägen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.