Ar­ki­tekt skrev­bok om­båt­hus

» Ka­ta­ri­i­na Sewóns in­tres­se för tra­di­tio­nel­la bygg­nads­sätt re­sul­te­ra­de i hen­nes and­ra bok Båt­hu­set, som ny­li­gen över­satts till svens­ka.

Åbo Underrättelser - - NYHETER - Adri­en­ne Wes­ter­back 02-274 9900/ adri­en­ne.wes­ter­[email protected]­me­dia.fi

När ar­ki­tek­ten och för­fat­ta­ren Ka­ta­ri­i­na Sewón ska be­skri­va sig själv bör­jar hon med att be­rät­ta att hon rört sig i skär­går­den i fle­ra år.

– I Na­gu i Par­gas finns ett som­mar­stäl­le där jag har till­bring­at tid i snart 30 år och så har jag seg­lat runt en del ock­så, sä­ger hon.

I sin bok be­hand­lar hon främst båt­hu­sen längs med syd­väst­kus­ten och i Åbo­land, men ock­så någ­ra vid Åland och ut­an­för Helsing­fors.

In­tres­set för just båt­hus tror hon att främst be­ror på hen­nes yr­ke som ar­ki­tekt.

– Jag har all­tid be­und­rat de fins­ka båt­hu­sen, de finns i oli­ka ver­sio­ner i Nor­den, men in­te rik­tigt nå­gon an­nan­stans i värl­den. De är av en sär- skild bygg­nads­typ i och med att de byggs så otro­ligt nä­ra, ibland till och med ovan­på, vatt­net.

BOKEN Båt­hu­set är Ka­ta­ri­i­na Sewóns and­ra bok och den ut­kom förs­ta gång­en på fins­ka vid för­la­get Mo­re­e­ni år 2016.

I hen­nes fö­re­gå­en­de bok Hir­si­ark­ku­lai­tu­ri (sten­kis­te­bryg­ga på svens­ka) be­skrivs det hur man byg­ger en ny bryg­ga med sten­kis­ta och hur man re­pa­re­rar en gam­mal.

Idén till den förs­ta boken fick hon ef­ter att ha sett fle­ra sten­kis­tor fly­ta vid ham­nen där hon har sin båt i Na­gu. Det vi­sa­de sig att bar­nen till en bon­de på en gård i när­he­ten till­ver­ka­de dem och Sewón tyck­te att det kun­de va­ra ro­ligt att skri­va en bok om den här ty­pens äld­re bygg­nads­tek­nik.

– Boken om båt­hus blev se­dan en gans­ka na­tur­lig fort­sätt­ning ef­tersom båt­hu­sen of­ta byggs med hjälp av sten­kis­tor. Dess­utom tyck­te jag att en så­dan här bok fat­ta­des och jag vil­le in­te att den ba­ra skul­le in­ne­hål­la vack­ra bil­der ut­an or­dent­lig fak­ta ock­så, sä­ger Sewón.

När Sewón rör­de sig i skär­går­den ef­ter pub­li­ce­ring­en fick hon fle­ra öns­ke­mål om att den även skul­le ges ut på svens­ka, ef­tersom en så stor del av be­folk­ning­en längs med kus­ten och i skär­går­den är svensk­språ­ki­ga.

Hen­nes go­da vän Bosse Mellberg hjälp­te hen­ne hit­ta för­la­get Li­to­ra­le som vil­le tryc­ka den svens­ka upp­la­gan. Där­till be­vil­ja­des hon ett sti­pen­di­um för att kun­na lå­ta det för­verk­li­gas.

– Det eko­no­mis­ka bi­dra­get var väl­digt trev­ligt. Mi­na för­hopp­ning­ar är nu att boken når än­nu fler skär- gårds­bor i och med över­sätt­ning­en.

EN­LIGT Ka­ta­ri­i­na Sewón är båt­hu­sen en vik­tig del av den be­bygg­da fin­länds­ka kul­turmil­jön.

– Det älds­ta båt­hu­set jag stöt­te på me­dan jag sam­la­de ma­te­ri­al till boken var från slu­tet av 1700-ta­let, men de har nog fun­nits in­nan det. Re­dan vi­king­ar­na an­vän­de till ex­em­pel en slags båt­hus, me­nar hon.

De rik­tigt älds­ta båt­hu­sen har byggts ut­an bygg­lov och det finns där­för inga rit­ning­ar av dem alls. De är väl­digt då­ligt do­ku­men­te­ra­de och på sin höjd kan det fin­nas någ­ra gam­la fo­to­gra­fi­er av dem.

Nu för­ti­den me­nar Sewón att det dä­re­mot är gans­ka strik­ta be­gräns­ning­ar gäl­lan­det byg­gan­det vid strän­der.

Per­so­ner som vill byg­ga båt­hus ska va­ra bo­sat­ta på or­ten el­ler ha ett yr­ke som gör att det be­hövs. Man får in­te byg­ga hur som helst, men det kan för­stås ock­så va­ri­e­ra, me­nar hon.

– Det är ock­så för­bju­det att bo­sät­ta sig i byg­ge­na. Många kanske dröm­mer om en som­mar­stu­ga all­de­les vid vatt­net, men det är in­te tillå­tet.

BÅT­HU­SEN i skär­går­den va­ri­e­rar väl­digt myc­ket, men Sewón me­nar att det nog än­då finns vis­sa ty­pis­ka drag.

– De är an­ting­en all­de­les in­vid stran­den, el­ler bygg­da på stol­par och sten­kis­tor ovan­för vatt­net. De har of­ta få föns­ter och dör­rar, en stör­re öpp­ning för bå­tar­na ut mot vatt­net, och så är det gråa el­ler röd­ak­ti­ga i fär­gen. Förr var det in­te hel­ler ovan­ligt att de bygg­des av det trä som fanns till för­fo­gan­de ef­tersom det var bil­ligt, sä­ger hon.

En­ligt hen­ne är båt­hu­sen i Sve­ri­ge dä­re­mot li­te an­norlun­da.

– Där ser de mer ut som hem­ak­ti­ga hus, med bland an­nat fle­ra föns­ter och kanske li­te fler för­va­rings­ut­rym­men in­u­ti. Be­stäm­mel­ser­na kring dem skil­jer sig ock­så en aning.

I Nor­ge finns det ock­så en del, men

av dem hon sett är de ock­så av li­te eg­na va­ri­an­ter. I res­ten av värl­den finns det in­te båt­hus som lik­nar de nor­dis­ka.

– Det be­ror nog väl­digt myc­ket på kli­ma­tet. Vi har in­hav här och in­te någ­ra sär­skilt häf­ti­ga ström­mar som kun­de gö­ra det svårt att byg­ga vid vatt­net. Vi har in­te hel­ler tid­vat­ten som skul­le kun­na på­ver­ka, men de hår­da vint­rar­na och isar­na gör nog att båt­hu­sen in­te är evi­ga bygg­na­der, sä­ger hon.

SJÄLV SER Ka­ta­ri­i­na Sewón sig in­te som nå­gon för­fat­ta­re, ut­an som en gans­ka prak­tisk per­son.

– Jag tyc­ker om att syss­la med många sa­ker, men skri­van­det är mer av en hob­by, in­te mitt jobb. Men det har va­rit otro­ligt trev­ligt och gi­van­de. Mitt skri­van­de har fått ut­veck­las un­der pro­jek­tets gång.

Nå­gon skön­lit­te­rär skri­bent me­nar hon in­te hel­ler att hon är. Fak­ta­sam­lan­de och do­ku­men­te­ran­de är vad hon gil­lar att gö­ra.

– Det har verk­li­gen ta­git tid. Först mås­te jag be­stäm­ma träff med per­so­ner­na, se till att de pas­sar de­ras tid­ta­bell, och se­dan ska jag ta mig ut till skär­går­den. Ibland har jag be­sökt en del per­so­ner fle­ra gång­er i oli­ka ske­den av de­ras båt­hus­byg­gen, så det är nog gans­ka ar­bet­samt.

Men sam­ti­digt har hon fått se vack­ra stäl­len, oli­ka bygg­nads­ty­per och fått träf­fa trev­li­ga män­ni­skor.

– De fles­ta har va­rit rik­tigt vän­li­ga och öpp­na. Det har va­rit väl­digt spän­nan­de att ta del av de­ras be­rät­tel­ser och liv, sä­ger hon.

UN­DER SIN tid av ma­te­ri­al­sam­lan­de har Sewón stött på en hel del båt­hus som stan­nat kvar i min­net.

– En över­rask­ning var en fin och klas­sisk båt­hus­by i Käringsund i Åland, och så finns det ett i en väl­digt spän­nan­de em­pi­risk mo­dell på Stans­vik gård i Helsing­fors. I Kir­ja­la i Par­gas finns det ett som är fast i bergs­väg­gen och på Stenskär i Na­gu finns det ett som är otro­ligt enormt och vac­kert, be­rät­tar hon.

Det fa­sci­ne­rar hen­ne med båt­hu­sen är väl­digt långt den gam­la bygg­nads­tek­ni­ken, som ibland fort­fa­ran­de an­vänds.

– Skär­gårds­bor­na har all­tid byggt själ­va, även om många beställer dem nu för­ti­den. Men en man som jag träf­fa­de ha­de an­vänt gam­la te­le­fon­stol­par då han bygg­de sitt båt­hus, så det är of­ta frå­ga om rik­tigt ro­li­ga och uni­ka pro­jekt.

Hon hop­pas ock­så att det finns en fram­tid för båt­hu­sen.

Det får väl in­te bli ett all­de­les för vilt byg­gan­de, ut­an det mås­te ske en­ligt be­stäm­mel­ser­na för­stås så att det in­te även­ty­ra mil­jön el­ler na­tu­ren på nå­got sätt. Men jag upp­munt­rar de­fi­ni­tivt till byg­gan­de av båt­hus! De är en del av vårt kul­tur­arv och ett tec­ken på be­byg­gel­se.

PRI­VAT

SKRI­BENT. Ka­ta­ri­i­na Sewón har all­tid be­und­rat de fin­länds­ka båt­hu­sen.

PRESSBILD

KA­TA­RI­I­NA SEWÓN

KÄRINGSUND. På Åland finns en klas­sisk och fin by av båt­hus.

KA­TA­RI­I­NA SEWÓN

STANS­VIK GÅRD. I Helsing­fors finns ett li­te an­norlun­da båt­hus i em­pi­risk mo­dell.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.