Hei­den­strauchs hus du­ger för kej­sa­re och pre­si­den­ter

» Själv­stän­dig­hets­da­gen av­run­das med ba­len på pre­si­den­tens slott in­vid Sa­lu­tor­get i Helsing­fors. Vem var man­nen som lät byg­ga det näs­tan 200 år gam­la hu­set?

Åbo Underrättelser - - NYHETER - Mi­kael Pi­ip­po/SPT

Året var 1812 och Helsing­fors väd­ra­de mor­gon­luft. Den rys­ka kej­sa­ren Alex­an­der I (1777–1825) ut­nämn­de sta­den till stor­furs­ten­dö­met Fin­lands hu­vud­stad och en ny stads­plan med ett rut­nät av ga­tor fast­ställ­des. Föl­jan­de år och år­tion­den präg­la­des av ett in­ten­sivt byg­gan­de.

Om­rå­det kring Se­nat­stor­get bör­ja­de så små­ning­om ta form och bygg­na­der i ny­klas­sisk stil bygg­des en­ligt ar­ki­tek­ten Carl Lud­wig Eng­els (1778–1840) rit­ning­ar.

– Det är gans­ka säll­synt att en stad upp­gra­de­ras till hu­vud­stad. All­ting för­änd­ra­des för Helsing­fors. Det bör­ja­de kom­ma in peng­ar från Sankt Petersburg som skul­le an­vän­das till att byg­ga upp hu­vud­sta­den, sä­ger Laura Kol­be, pro­fes­sor i eu­ro­pe­isk histo­ria vid Helsing­fors uni­ver­si­tet.

Al­la rit­ning­ar på bygg­na­der mås­te gå via S:t Petersburg, där den ita- li­ens­ka ar­ki­tek­ten Gi­acomo Qu­a­reng­hi (1744–1817) grans­ka­de dem in­nan de kun­de för­verk­li­gas.

EN BIT FRÅN Se­nat­stor­get, vid Helsing­fors söd­ra hamn, in­led­de re­da­ren och af­färs­man­nen Jo­han Henrik Hei­den­strauch (1776–1847) år 1814 ett eget bygg­pro­jekt. Hei­den­strauch var myc­ket rik, en­ligt fle­ra käl­lor ri­kast i sta­den, och han vil­le ha ett ståt­ligt bo­stads­hus på en cen­tral plats.

– Hei­den­strauch be­höv­de en lo­ka­tion som mot­sva­ra­de hans po­si­tion som äga­re av ett stort han­dels­hus. Det var en sta­tus­grej att få en så­dan bygg­nad. Bygg­na­den var in­te en­dast ett bo­stads­hus ut­an ock­så cent­rum för det hei­den­strauchs­ka han­dels­hu­set, sä­ger Laura Kol­be.

Kol­be be­rät­tar att Hei­den­strauch var en mång­syss­la­re av rang. Hans släkt kom från Fred­rik­shamn och han äg­de bå­de han­dels­far­tyg, ma­ga­sin och skepps­varv. Ut­an­för Helsing­fors ha­de han dess­utom ett fler­tal såg­verk. År 1819 fick Hei­den­strauch ti­teln kom­mer­se­råd i sam­band med den rys­ka kej­sa­rens be­sök i Helsing­fors.

AR­KI­TEK­TEN Pe­hr Gran­s­tedt (1764– 1828) fick i upp­drag att pla­ne­ra Hei­den­strauchs hus. Hu­set blev fär­digt år 1820. Hei­den­strauchs sten­hus blev som vän­tat myc­ket ståt­ligt, så ståt­ligt att stats­mak­ten fick upp ögo­nen för det. Den rys­ka kej­sa­ren be­höv­de ett re­si­dens i Helsing­fors och ef­ter att sta­ten slo­pat tan­ken på ett ny­byg­ge be­slu­ta­de man sig för att kö­pa Hei­den­strauchs hus. Året var 1837 och kö­pe­sum­man 170 000 ru­bel.

In­nan bygg­na­den kun­de fun­ge­ra som kej­ser­ligt pa­lats mås­te den få ett an­sikts­lyft. Carl Lud­wig Eng­el gjor­de fin­juste­ring­ar i rit­ning­ar­na och ut­vid­ga­de bygg­na­den, och år 1845 var hu­sets uppif­fa­de ver­sion fär­dig. Se­der­me­ra har bygg­na­den änd­rats och re­no­ve­rats någ­ra gång­er. År 1921 blev den re­si­dens för den själv­stän- di­ga re­pu­bli­ken Fin­lands pre­si­dent.

Men vad hän­de med Helsing­fors ri­kas­te man ef­ter att han sålt sitt hus vid Söd­ra ham­nen till kej­sa­ren? Hei­den­strauch fort­sat­te med sin fram­gångs­ri­ka af­färs­verk­sam­het tills han dog i en sjuk­doms­at­tack i den re­spek­tab­la ål­dern 71 år. Han för­blev ung­karl livet ut.

MI­KAEL SJÖVALL/SPT

PRE­SI­DEN­TENS SLOTT. Skepps­re­da­ren och af­färs­man­nen Jo­han Henrik Hei­den­strauchs bo­stads­hus från 1814 fun­ge­rar i dag som slott för Re­pu­bli­kens pre­si­dent.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.