För­äld­rar­na ar­gast då lu­cia slo­pas

» Fle­ra för­sko­lor i Sve­ri­ge har be­slu­tat att slo­pa lu­ci­a­tå­gen, och lu­ci­a­täv­ling­ar­na har bli­vit mind­re po­pu­lä­ra. Men de som blir mest upp­rör­da när tra­di­tio­ner för­änd­ras är in­te bar­nen, ut­an de vux­na.

Åbo Underrättelser - - NYHETER - Hei­di Ha­ka­la/SPT

Det är in­te ba­ra lu­cia som år­li­gen väc­ker de­batt och star­ka käns­lor, det är ju­len över­lag. Årets öv­ri­ga må­na­der är vi rätt ra­tio­nel­la, men i de­cem­ber ver­kar det rå­da un­dan­tags­till­stånd, sä­ger Le­na Kätt­ström Höök, et­no­log och in­ten­dent med an­svar för tra­di­tio­ner och hög­ti­der vid Nor­dis­ka mu­se­et i Stock­holm.

– Inga tra­di­tio­ner får ruc­kas. Att in­sla­get om tju­ren Fer­dinand ett år togs bort från Kal­le An­kas jul led­de till ra­maskri. Och Sve­ri­ges tv-jul­ka­len­der väc­ker all­tid upp­rör­da käns­lor. An­ting­en är det för li­te jul­stäm­ning el­ler så är den för väns­tervri­den.

Men trots att många av hög­ti­der­na och tra­di­tio­ner­na är barn­cen­tre­ra­de, såsom ju­len, så är det in­te bar­nen som re­a­ge­rar när tra­di­tio­ner för­änd­ras – det är de vux­na.

– Många vux­na vill ha det pre­cis som när de själ­va var barn, det är barn­dom­sju­len som spö­kar för dem. Bar­nen själ­va tar det in­te så all­var­ligt, sä­ger Kätt­ström Höök, som skri­vit boken ”Lu­cia i nytt ljus”.

LU­CIA VÄC­KER star­ka käns­lor. I no­vem­ber blev det bråk på Kärr­bac­kens för­sko­la i Mo­ta­la då för­sko­lan med­de­la­de att lu­ci­a­fi­ran­det ställs in, vil­ket upp­rör­de många för­äld­rar. För­sko­lan hän­vi­sa­de till skol­la­gen och för­kla­ra­de att de in­te vill ex­klu­de­ra nå­gon. ”Al­la har in­te möj­lig­het att kö­pa in lu­cia- och tom­te­dräk­ter och det känns in­te rätt att för­äld­rar ska tving­as kö­pa des­sa klä­der”, sa­de för­sko­le­che­fen i Ex­pres­sen.

And­ra för­sko­lor har mo­ti­ve­rat ute­bliv­na lu­ci­a­tåg med att de för­sökt se sa­ken ur bar­nens per­spek­tiv: bar­nen blir tröt­ta och för­står in­te me­ning­en med att gå i tåg.

IN­SLA­GET AV skön­hets­täv­ling i lu­cia har ock­så de­bat­te­rats hett. Många stä­der har där­för slo­pat skön­hets­a­spek­ten i täv­ling­en. När årets Mal­mölu­cia skul­le väl­jas fick ju­ryn var­ken se bil­der, hö­ra röst­prov el­ler se nam­net på per­so­nen. Det en­da de fick att gå på var de no­mi­ne­ra­des en­ga­ge­mang och väl­gär­ning­ar.

Årets lu­cia le­der en hjälp­or­ga­ni­sa­tion för fat­ti­ga. Hon väx­te upp på ett barn­hem i Po­len och över­lev­de ge­nom att snat­ta mat.

Vad tror du kom­mer att hän­da med lu­ci­a­tra­di­tio­nen och at­ti­ty­der­na till den fram­ö­ver?

– Många på­står att lu­cia är på väg bort, men så är det knap­past. Det som in­te upp­levs som så tidsen­ligt är täv­lan­det, och täv­lan­det i skön­het. Jag kan tän­ka mig att täv­ling­ar­na för­svin­ner, sä­ger Kätt­ström Höök.

LU­CIA SKOR­RAR li­te il­la med den fe­mi­nis­tis­ka kam­pen i dag – kam­pen för att flic­kor ska få va­ra an­nat än vack­ra, snäl­la och fog­li­ga. Så här

skrev präs­ten och te­o­lo­gie dok­torn

An­ni­ka Borg i en de­battar­ti­kel re­dan 2008: ”Lu­cia är ett uttryck för den räv­sax som vi stän­digt ham­nar i och som ing­en ver­kar för­må dra isär: ”var söt och håll käf­ten”, el­ler sna­ra­re: ”var söt och sjung”.

Pas­sar den här tra­di­tio­nen in i vår tid?

– Om bar­nen och ton­å­ring­ar­na själ­va skul­le få väl­ja så skul­le lu­cia in­te va­ra något pro­blem. De är in­te så fast i köns­rol­ler, poj­kar kan tän­ka sig att va­ra lu­cia och flic­kor tom­tar. Det är de vux­na som är otidsen­li­ga, sä­ger Kätt­ström Höök.

I FJOL BLEV en poj­ke lu­cia på en sko­la i Tä­by ut­an­för Stock­holm. Rek­torn fick då hot­mejl och kri­tis­ka sam­tal

från för­äld­rar, och po­li­sen fick kopp­las in.

Det lus­ti­ga är att he­la lu­ci­a­tra­di­tio­nen här­stam­mar från poj­kar som kläd­de ut sig till flic­kor. Den bör­ja­de i det väst­svens­ka lus­se­fi­ran­dets kar­ne­vals­lik­nan­de upp­tåg där kvin­nor kläd­de ut sig till män och vice ver­sa i slu­tet av 1800-ta­let. Den kön­sö­ver­skri­dan­de ut­kläd­seln var van­lig i folk­tra­di­tio­nen.

– Det hög­tid­li­ga all­va­ret gjor­de sitt in­trä­de i lu­ci­a­tra­di­tio­nen gans­ka sent, i mit­ten av 1900-ta­let. In­nan dess var lu­cia in­te nå­gon som kom in och var tyst och all­var­lig, sä­ger Kätt­ström Höök.

PIXABAY

OMTVISTAD KRO­NA. Fle­ra för­sko­lor i Sve­ri­ge har be­slu­tat att slo­pa lu­ci­a­tå­gen, och lu­ci­a­täv­ling­ar­na har bli­vit mind­re po­pu­lä­ra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.