Läro­av­tal: Jo­han Öh­berg lär sig me­dan han job­bar

Den nya la­gen om yr­kes­ut­bild­ning ska gö­ra det lät­ta­re att kom­bi­ne­ra stu­di­er och ar­be­te ge­nom läro­av­tal. Men hur fun­ge­rar läro­av­tal egent­li­gen? Vi frå­ga­de en läro­av­tals­stu­de­ran­de, en yr­kes­skol­rek­tor och en ar­bets­gi­va­re.

Östnyland - - Fredag - Jon nyqvist re­dak­tion@ost­ny­land.fi Fo­to: KristoFFer Åberg kristoffer.aberg@ksf­me­dia.fi

Att kopp­la ihop stu­di­er med ar­bets­li­vet är ing­et nytt.

– Man ta­la­de tidigare om prak­tik och un­der se­na­re år om in­lär­ning i ar­be­te. In­lär­ning i ar­be­te har va­rit en del av ut­bild­ning­en för dem som av­lagt en yr­kes­in­rik­tad grun­dex­a­men. I detta fall har störs­ta de­len av stu­di­er­na gjorts som när­stu­di­er i sko­lan och en del som in­lär­ning i ar­be­te på en ar­bets­plats. Ett an­nat sätt att av­läg­ga yr­kes­in­rik­ta­de ex­a­mi­na har va­rit läro­av­tal, sä­ger Gu­nil­la Träs­ke­lin, ut­bild­nings­chef och tf. rek­tor vid yr­kes­in­sti­tu­tet In­ve­on i Borgå.

Be­näm­ning­en ”läro­av­tal” är be­skri­van­de. Stu­de­ran­den som går in i ett läro­av­tal väl­jer att av­läg­ga en del av sin yr­kes­ex­a­men ge­nom prak­tiskt ar­be­te på en rik­tig ar­bets­plats. Ett så kal­lat ut­bild­nings­av­tal är ock­så ett al­ter­na­tiv. Skill­na­den mel­lan ut­bild­nings­av­tal och läro­av­tal är att i ett läro­av­tal får stu­de­ran­den lön en­ligt kol­lek­tivav­ta­let me­dan ar­be­tet in­om ett ut­bild­nings­av­tal är oav­lö­nat.

– Den nya lag­re­for­men gör att det blir smi­di­ga­re att över­gå från ut­bild­nings­av­tal till läro­av­tal, sä­ger Träs­ke­lin.

Fo­ten i dör­ren

En­ligt Träs­ke­lin är den störs­ta för­de­len med yr­kes­ut­bild­ning­en att stu­de­ran­den kny­ter star­ka kon­tak­ter in­om sin bransch ef­tersom de av­läg­ger en del av si­na stu­di­er på en ar­bets­plats. Ett läro­av­tal ökar yt­ter­li­ga­re på denna chans ef­tersom stu­de­ran­den spen­de­rar pro­por­tio­nellt mer tid i ar­bets­li­vet.

– Det är klart att det blir lät­ta­re att hit­ta sys­sel­sätt­ning ef­ter att man av­lagt sin ex­a­men om man re­dan fått chan­sen att ut­mär­ka sig på en ar-

bets­plats, sä­ger Träs­ke­lin.

På Her­man­sö re­nings­verk ut­an­för Borgå stu­de­rar Jo­han Öh­berg på läro­av­tal med Borgå Vat­ten. Öh­berg är fär­dig ICT-mon­tör (grun­dex­a­men in­om da­ta­tek­nik och da­ta­kom­mu­ni­ka­tions­tek­nik) och hål­ler nu på med ett tillägg för att bli el­mon­tör. Han be­to­nar vik­ten av att själv va­ra ak­tiv när det gäl­ler att hit­ta ett fö­re­tag man in­går läro­av­tal med.

– Jag bör­ja­de som­mar­job­ba här re­dan i 15-års­ål­dern. Det bör­ja­de med gräs­klipp­ning men via som­mar­job­bet lär­de jag kän­na per­so­na­len vil­ket led­de till att jag ha­de en stor för­del när jag bör­ja­de fun­de­ra på ett läro­av­tal, sä­ger Öh­berg.

Ibland be­hövs det ock­så li­te tur. Just då Öh­berg kon­tak­ta­de Borgå Vat­ten om läro­av­ta­let ha­de en av de­ras re­nings­verks­skö­ta­re pre­cis slu­tat. Han fyll­de allt­så ett plöts­ligt be­hov av per­so­nal.

– Det är det ide­a­la fal­let. Läro­av­ta­len fun­kar bäst då bå­de stu­de­ran­den och ar­bets­gi­va­ren gyn­nas lik­vär­digt, sä­ger Träs­ke­lin.

Sko­lans roll är of­ta att in­for­me­ra fö­re­ta­gen om vad läro­av­ta­let in­ne­bär. Eli­na An­ti­la, an­lägg­nings­chef på Her­man­sö re­nings­verk, var tack­sam för att sko­lan var vil­lig att sit­ta ner och gå ige­nom de­tal­jer­na.

– Vi kän­de Jo­han från tidigare och viss­te att han gör ett bra jobb, så för den de­len var det ing­et svårt be­slut. Jag upp­skat­tar att sko­lan var i nä­ra kon­takt med oss. Det gjor­de det en­kelt att gö­ra upp läro­av­ta­let, sä­ger An­ti­la.

Va­ri­e­rat jobb

– Det bäs­ta med läro­av­ta­let är att jag får gö­ra allt möj­ligt, sä­ger Öh­berg.

Läro­av­tals­stu­de­ran­den job­bar minst 25 tim­mar per vecka. Öh­berg job­bar sam­ma ti­der som si­na kol­le­ger, från sju till fy­ra. Han till­bring­ar störs­ta de­len av sin ar­bets­dag till­sam­mans med sin ar­bets­hand­le­da­re Stefan Finn­bäck. Job­bet är väl­digt mångsidigt. – Få ar­bets­da­gar är varand­ra li­ka. Öh­berg ver­kar stortri­vas på sin ar­bets­plats.

– Man får näs­tan tvinga ho­nom hem ibland, sä­ger Finn­bäck med ett skratt.

Öh­berg ställs in­för frå­gan om han har någ­ra tips till de som fun­de­rar på ett läro­av­tal.

– Som sagt är det vik­ti­gas­te att själv va­ra ak­tiv. Man får gi­vet­vis hjälp av sko­lan men man mås­te själv­klart ock­så ha ett starkt in­tres­se för det jobb man sö­ker, sä­ger Öh­berg.

Smi­di­ga­re väg till ett läro­av­tal

Yr­kes­ut­bild­nings­re­for­men som träd­de i kraft i bör­jan av januari änd­rar hu­vud­sak­li­gen på fi­nan­sie­ring­en av läro­av­tal. En­ligt Träs­ke­lin ska det bli flex­ib­la­re att in­gå läro­av­tal.

– Nu är läro­av­tals­stu­de­ran­de li­ka myc­ket ”vär­da” för ut­bil­da­ren, och

Man får näs­tan tvinga ho­nom hem ibland.

Stefan Finn­bäck

hand­le­da­re

ut­bild­nings­an­ord­na­ren kan be­ta­la en li­ten ut­bild­nings­er­sätt­ning. Det är in­te frå­gan om sto­ra sum­mor men det kan gö­ra ett läro­av­tal mer gång­bart för till ex­em­pel mind­re fö­re­tag, sä­ger Träs­ke­lin.

Av de cir­ka 100 nya stu­de­ran­de som kom­mer till In­ve­on var­je år bru­kar en­dast ung­e­fär fem stu­de­ra ge­nom ett läro­av­tal un­der nå­gon tid av si­na stu­di­er. Tra­di­tio­nellt har man be­trak­tat läro­av­tal som en möj­lig­het som hu­vud­sak­li­gen vux­enstu­de­ran­de ut­nytt­jar.

– I dag skil­jer in­te lag­stift­ning­en läng­re på unga och vux­na. Det finns ett sätt att av­läg­ga ex­a­men som är ge­men­sam för al­la. I prin­cip kan vem som helst stu­de­ra på det vi­set, men en viss yr­kes­kun­skap är nog en för­del om man ska kla­ra av att job­ba ute i det verk­li­ga li­vet, så jag re­kom­men­de­rar nog in­te att man för­sö­ker gö­ra upp ett läro­av­tal di­rekt ef­ter grund­läg­gan­de ut­bild­ning, sä­ger Träs­ke­lin.

Vid In­ve­on är läro­av­tal till­gäng­li­ga in­om al­la bran­scher som re­pre­sen­te­ras av de oli­ka ut­bild­ning­ar­na men en­ligt Träs­ke­lin an­pas­sar sig vis­sa bran­scher spe­ci­ellt bra till läro­av­talsmo­del­len.

– Läro­av­tal in­om bygg­bran­schen har fun­ge­rat rik­tigt bra. Det känns som ett yr­ke där man kan ha väl­digt stor nyt­ta av att få nä­ra kon­takt med det prak­tis­ka ar­be­tet i ett ti­digt ske­de.

SKITJOBB. Ett ut­tryck som kanske många an­vän­der men Jo­han Öh­berg och hans ar­bets­hand­le­da­re Stefan Finn­bäck kan stund­vis sä­ga sig gö­ra det bok­stav­li­gen un­der vis­sa upp­gif­ter vid re­nings­ver­ket.

VA­RI­A­TION. Öh­berg och Finn­bäck rör sig myc­ket ute på fäl­tet. Ing­en ar­bets­dag är ex­akt li­ka­dan.

EL. Jo­han Öh­berg är fär­dig ICT-mon­tör och stu­de­rar nu till att bli el­mon­tör.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.