Sömn, ung God sömn be­hövs för att vi ska må bra

Ef­ter en oro­lig natt då man va­kat mär­ker man di­rekt hur myc­ket en god sömn be­ty­der. Presta­tions­för­må­gan, hu­mö­ret och häl­san är al­la be­ro­en­de av sömn.

Östnyland - - Ung - Käl­lor: psy­ko­lo­gi­gui­den.se, for­te.se, 1177.se, oivau­ni.fi. annika Stå­hL

Var­je fin­län­da­re li­der av tem­po­rär sömn­lös­het i nå­got ske­de av li­vet, och var fem­te fin­län­da­re drab­bas av lång­va­rig in­som­nia.

Söm­nen har vik­ti­ga upp­gif­tER: den be­hövs bå­de för att be­ar­be­ta in­for­ma­tion som man på da­gen har snap­pat upp samt för att krop­pen ska åter­häm­ta sig.

Cla­ra Nord­man, psy­ko­lo­gi­lä­ra­re i Borgå gym­na­si­um, har någ­ra in­tres­san­ta fak­ta om söm­nens be­ty­del­se och sömn­be­ho­vet hos oli­ka in­di­vi­der att de­la med sig av.

Män­ni­skan so­ver en tred­je­del av li­vet. Även om fors­kar­na i dag vet myc­ket om sömn står den mest enk­la frå­gan ut­an svar.

– Man har länge ve­tat vad som hän­der i nerv­sy­ste­met me­dan vi so­ver, men frå­gan var­för vi so­ver har ing­en egent­li­gen än­nu svar på, kon­sta­te­rar Nord­man.

Man har fors­kat myc­ket om vil­ka oli­ka fak­to­rer som på­ver­kar söm­nen, och vi lär oss he­la ti­den mer. Sömn är myc­ket in­di­vi­du­ellt.

in­di­vi­du­ellt be­hov

Någ­ra or­sa­ker till att man vis­sa morg­nar sit­ter vid fru­kost­bor­det och tving­ar upp si­na ögon­lock kan va­ra en för­änd­ring i ens livs­si­tu­a­tion, stress el­ler en sjuk­dom. Nät­ter­na då bå­de gla­da och me­lan­ko­lis­ka tan­kar snur­rar i hu­vu­det gör att man in­te kan som­na.

Det är än­då in­te ba­ra hur länge man so­ver som är vik­tig här. Om söm­nen är yt­lig är man in­te till­räck­ligt ut­vi­lad näs­ta dag.

Söm­nen kan ock­så rub­bas av till ex­em­pel tra­fik­bul­ler och om man an­vän­der sin mo­bil­te­le­fon myc­ket.

– Det blåa lju­set från skär­men på smart­te­le­fo­nen för­säm­rar söm­nen ef­tersom pro­duk­tio­nen av sömn­hor­mo­net me­la­to­nin mins­kar i hjär­nan, be­rät­tar Nord­man.

Det lö­nar sig allt­så att läg­ga bort all elekt­ro­nik någ­ra tim­mar fö­re man stäng­er ögo­nen.

Behovet av sömn va­ri­e­rar hos in­di­vi­der be­ro­en­de på ål­der och livsva­nor. Till ex­em­pel be­hö­ver id­rot­ta­re mer tid att åter­häm­ta sig ef­ter hård trä­ning.

– Barn mås­te få so­va mer än vux­na ef­tersom bar­nets hjär­na ut­veck­las. Un­der nat­ten pro­du­ce­ras myc­ket hor­mo­ner hos ton­å­ri­ga, vil­ket gör att de be­hö­ver myc­ket sömn, för­kla­rar hon.

– Hur myc­ket sömn man egent­li­gen be­hö­ver be­ror ock­så på ytt­re fak­to­rer. Bland an­nat års­ti­der har stor be­ty­del­se vid sömn ef­tersom man producerar mind­re me­la­to­nin un­der lju­sa ti­der av året.

En grund­pe­la­re

Ny forsk­ning vi­sar att slagg­ma­te­ri­al sköljs bort från hjär­nan un­der nat­ten, vil­ket för­hind­rar att det bil­das amy­lo­i­da plack i hjär­nan. Man har fors­kat i plac­ken och i dag vet man att det finns en an­knyt­ning mel­lan amy­lo­i­da plack och bland an­nat Alz­hei­mers sjuk­dom. Dess­utom kan då­lig sömn på lång sikt bi­dra till att man får sjuk­do­mar som di­a­be­tes och de­pres­sion.

Det kan allt­så få lång­sik­ti­ga följ­der att in­te so­va, och dem kan man und­vi­ka om man ser till så man so­ver gott och or­dent­ligt.

För att va­ra till­räck­ligt ut­vi­lad på mor­go­nen bör man ta hand om sin sömn­hy­gi­en, allt­så se över fak­to­rer som kan på­ver­ka kva­li­te­ten på söm­nen. En re­gel­bun­den dygns­rytm är ett ex­em­pel på nå­got som har in­ver­kan på vi­lan. Lägg ock­så på min­net att sömn är en av de tre fak­to­rer som hål­ler oss i gång. Om in­te kos­ten och kon­di­tio­nen är i skick på­ver­kas söm­nen ne­ga­tivt.

AnnikA Stå­hl Foto:

SOV GOTT. Psy­ko­lo­gi­lä­ra­re Cla­ra Nord­man kon­sta­te­rar att barn och unga be­hö­ver myc­ket sömn.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.