Föräldrarnas utbildning kan påverka skolornas finansiering

Föräldrarnas utbildning kan i framtiden bli en faktor som avgör vilken finansiering grundskolorna får.

En arbetsgrupp vid Undervisningsministeriet föreslår att den nya finansieringsmodellen införs parallellt med de nuvarande. Den nya modellen skulle basera sig på antalet kommuninvånare i åldern 30–54 som inte avlagt någon examen efter grundskolan. En högre andel utan examen skulle innebära ett högre statligt stöd.

Årligen skulle det innebära 82–160 miljoner euro extra till kommunerna.

Målet är att minska skillnaderna mellan skolorna. Inlärningsskillnaderna har ökat drastiskt under 2000talet och regeringen vill minska skillnaden till hälften år 2020.

– Vi har skolor där det är en stor utmaning att nå de mål som satts för grundutbildningen. Det här problemet leder till många problem senare, säger forskningsprofessor Ritva Jakku-Sihvonen, som deltagit i utredningen.

Enligt utredningen har man upptäckt att föräldrarnas utbildningsnivå tyd- ligt hänger ihop med inlärningsresultaten i skolorna.

I en enkät som genomfördes för undersökningen ansåg 77 procent av rektorerna att minskade gruppstorlekar i skolorna är den viktigaste åtgärden för att minska på resultatskillnaderna mellan olika skolor.

Arbetsgruppen föreslår att den lagliga maximistorleken för undervisningsgrupper skulle vara 20 elever i klasserna 3–9 och 18 elever i klasserna 1–2.

Arbetsgruppen överlät sin rapport till undervisningsminister Jukka Gustafsson (SDP) på måndagen.

Omläggningarna planeras träda i kraft 2015. (FNB)