Mindre evenemang i skymundan under
Dammet har för länge sedan lagt sig efter kulturhuvudstadsåret, men det utvärderande arbetet fortsätter.
Nu har en utvärdering, som genomförts av en arbetsgrupp vid Åbo Universitet och finansierats av Stiftelsen Åbo 2011, offentliggjorts.
Harri Andersson, professor emeritus i kulturgeografi vid Åbo universitet, har lett forskningen som grundar sig på tre huvudområden: kulturhuvudstaden som process, vems kulturhuvudstad det var, vilket avtryck kulturåret lämnade efter sig.
Enligt Andersson var programmet i stort väldigt mångsidigt och spridningen över hela året lyckad.
– Det är vanligt att kulturhuvudstäder koncentrerar sin programhelhet till sommaren och att det sedan inte händer så mycket mer. I Åbo lyckades man hålla staden vid liv ända till slutet av året, sade Andersson. Enligt utvärderingen fanns det också vissa brister i programhelheten. Det var främst de stora satsningarna som uppmärksammades. Mindre evenemang med mindre budget hamnade i skymundan.
Speciellt representanter för bildkonsten har velat lyfta fram bristen på experimentella konstprojekt i utvärderingen. Mångkulturalism var ett annat område som fick ganska lite utrymme i programmet.
Enligt rapporten saknades också en kulturpolitisk dis- kussion, en kritisk dimension i programhelheten.
– Kulturåret kunde ha varit ett utmärkt tillfälle att diskutera till exempel kulturpolitiska frågeställningar, men samhällskritik var tyvärr inte ett kriterium i programutformningen.
Enligt Andersson har de stora evenemangen fungerat som kulturhuvudstadens inkastare, till exempel Tall Ship-regattan som lockade omkring 350 000 människor till Åbo. Att se kulturen som en investering i välmående var ett grundläggande tema för