Små skillnader mellan landskapen
Egentliga Finland placerar sig på andra plats i en jämförelse om årets studentexamensresultat.
Glädjen stod högt i tak i gymnasiet i Valtimo i Norra Karelen när resultaten av studentskrivningarna presenterades på fredagen.
– Det var en jippi-känsla. Alla fick vad de var ute efter, säger ställföreträdande rektorn Arja Heikkinen.
Gymnasiet, Valtimon lukio, placerade sig i år på tionde plats i den nationella jämförelsen. Det innebar ett rejält skutt från fjolårets 25:e plats.
Trots att hela sju av gymnasierna bland tio i topp finns i huvudstadsregionen kan man säga att skillnaderna mellan landskapen var små i fråga om studentresultaten. I snitt placerade sig Nyland bäst, Egentliga Finland på andra plats och Birkaland på tredje. Medeltalen för de här landskapen skilde sig dock bara med några enstaka decimaler.
Jorma Kauppinen, direktör för allmänbildande utbildning vid Utbildningsstyrelsen, anser att kvaliteten är jämn inom den finländska gymnasieundervisningen. Folk av mycket varierande bakgrund har kommit långt inom till exempel arbetsliv och politik. När det gäller landskapen är också skillnaden mellan högsta och lägsta medeltal mycket liten.
Rangordningen mellan gymnasierna grundar sig på resultaten i de fyra obligatoriska ämnena i studentprovet. Eventuella underkända resultat har inte räknats med.
Av preliminära uppgifter från Studentexamensnämnden framgår det ändå att det inte heller förekom några stora skillnader mellan landskapen i andelen underkända. I alla landskap fick över 90 procent av de som försökte den vita mössan.
För att skillnaderna mellan landskapen ska hållas små även i framtiden är det enligt experten Olavi Arra vid lärarfacket OAJ särskilt två saker som man måste se till.
– De behöriga lärarna måste räcka till för alla skolor. Man måste också se till att finansieringen är så lika som möjligt i alla gymnasier. Enligt Arra finns det kommuner där gymnasieutbildningen inte är det första man tänker på när pengarna fördelas.
– Det är inte bara en ekonomisk fråga. Det förefaller i en del kommuner snarare handla om viljan.
Kauppinen tillägger att ingen ska få för långa skolresor även om små gymnasier dras in. (FNB)