Nostalgitripp i Sagalund
Leksaksutställning får många att känna igen sina gamla favoriter.
Handsydd trasdocka. Besökande barn kommer att få leka med en jättetjusig butiksdisk, med välfyllda hyllor. Pojkarna kommer antagligen att beundra leksakståget som ska tuffa omkring, medan flickorna kanske studerar de handsydda dockkläderna.
– Förr gjorde man ju allting själv, ofta också själva dockorna. Ibland kanske en vedklabb fick bli materialet för någon sorts leksak, men sådana har vi tyvärr inte. Leksakerna slets ofta så inget blev kvar av dem, bara herrskapsbarnens leksaker Antagligen kommer de anställda vid Kimitoöns Sagalundmuseum i sommar att dagligen få höra förtjusta utrop ”men en sådan där hade jag också!”.
Den leksaksutställning, som öppnar i morgon den 26 maj och som visas hela sommaren, innehåller allt från herrskapsdockor till Meccano och mikroskop. Ett överfullt leksakslager och många stora leksaksdonationer gjorde att sommarutställningen blev en ”Barnlek”, så som utställningen heter. finns bevarade, säger museiassistent Mira Rehn. Här finns utom fina herrskapsdockor en fin liten symaskin som man kunde sy på och en liten spinnrock som man kunde spinna på.
Det var typiskt för äldre tider, leksakerna skulle gå att använda.
– Förr kunde barnen mycket, eftersom de måste delta i så många sysslor. Redan en sexårig flicka kunde tjäna som lillpiga, säger Rehn.
Leksakerna som visas är från tiden före 1960. Här finns några få saker som har bevarat populariteten – Afrikas stjärna, nallar, Meccano, dockor – men mycket som barn inte alls sysslar med i dag, så som Wiev Master eller mikroskop med tillhörande skalbaggssamling. ”Barnlek” visas i annexet till Sagalundgården. I gårdens övre våning har museiassistent Meri Ylimannila gjort i ordning några fina vitrinskåp med bland annat små leksaker lånade från Dalsbruks museum. Här finns
Väl använda. en hel skolklass, i pyttelitet format.
Då utställningen öppnas i morgon kl. 14–16 firas också Wilhelminas namnsdag, med sju sorters kakor och tal om namnsdagsfirandet förr. Adele Weman hette Wilhelmina i andra namn och firades alltid av eleverna i Vreta skola, som nu ingår i Sagalunds samling av hus.