Ett konstlabb föds
Konst ska kopplas ihop med samhället och forskning i ett nytt flerårigt projekt med bas i Åbo.
professor vid Åbo Akademi, och Roger Broo.
De har nyss fått drygt 94 000 euro av Konestiftelsen för sitt nya konstlaboratorium. – Konst ska inte ses som ett eget område, på samma sätt som inte heller ekonomi ska ses som ett område. Däremot kan man ha en konstnärlig aspekt på ekonomi, religion, teknologi eller på samhällsvetenskap, på samma sätt som man kan ha ett ekonomiskt perspektiv, säger Kristensson Uggla, som blir vetenskaplig ledare för det nya laboratoriet.
Genom det nya labbet – eller den nya plattformen – vill de koppla ihop konst, forskning, samhälle. Han betonar att man inte startar från noll. Mycket började redan under upptakten till Åbos kulturhuvudstadsår 2011.
Det nya konstlabbet är också en fortsättning på det Arbetsnamnet är ” Amos Andersons konstiga laboratorium”.
Drivkrafterna bakom det fleråriga projektet är konstnärerna Jan-Erik Andersson och Jan Kenneth Weckman samt Bengt Kristensson Uggla, nomaduniversitet som Kristensson Uggla har varit med om att ordna under flera år med bas i Åbo och verksamhet runt om i Europa.
– I nomaduniversitetet var 35 länder och 600 deltagare inblandade. Det var forskare, konstnärer och entreprenörer som började i Åbo 2006. Sedan var vi bland annat i Biella, som har varit en av huvudorterna för textilindustrin i Italien. Där undersökte vi vad som händer med en stad, som medvetet försöker utveckla en kulturekonomi, efter att all tidigare verksamhet kring industrin har flyttat till Kina. I tyska Kassel tittade nomaduniversitetet på vad som händer när den globala konstvärlden landar i en ort med hög arbetslöshet, i slovenska Ljubljana undersökte man vad som har hänt med konstprojekt i övergången från planekonomi till marknadsekonomi.
– Nu ville vi ha en ny plattform för att göra mera fokuserade projekt som förenar konst och forskning. Både Andersson, som ska vara konstnärlig ledare, och Weckman, som är med som konstnärsforskare, har disputerat inom konst vid Bild- konstakademin.
– Det här är ett sätt att fortsätta det filosofiska engagemanget, säger Weckman om det nya labbet.
Eftersom Åbo Akademi saknar en konstnärlig fakultet vill de bidra genom att införa konstdimensionen på ett annat sätt än i en skild vit
– Kristensson Uggla box, som Kristensson Uggla uttrycker det.
– Det här ska bli ett labb som kan jobba ihop med naturvetare och ekonomer. Vi ska jobba gränsöverskridande och tvärvetenskapligt. Men det är inte frågan om en ny konstutbildning. I februari ordnas den första internationella tankesmedjan med Venu Dhupa, pro- fessor i visuell konst vid universitetet i Nottingham.
– Hon är en av de riktigt stora namnen och verksam till exempel inom brittiska konstrådet, säger Andersson, vars välkända Lövhus ska vara en av scenerna för det nya laboratoriet eller plattformen.
Idéer har de många av och plattformen ska byggas upp småningom. Det finns planer på flera temaseminarier, om till exempel offentlig konst, visuell retorik och kommunikation eller om staden som minns och glömmer.
Den finska ornamentikens historia och framtid samt ornamentik som optik är andra teman. En planerad aktion är att en del av fasadplattorna på Nordeas hus vid Salutorget ska tas ner, eftersom det under dem finns en ornamenterad fasad.
Kristensson Uggla vill bland annat ordna filosfiseminarier för ekonomer inne i banken som en del av projektet.
– Det ger många möjligheter. Traditionellt har det pedagogiska konceptet varit en kontextlös vit box. Nomaduniversitetet placerade in lärandet i kontextrika miljöer och det ska vi fortsätta med. Det händer något med vårt tänkande när man byter rum. Weckman talar om att skapa ett utvidgat fält för kunskapsdesign.
– Hur man visualiserar kunskapsprocesser intresserar mig. Jag hoppas att laboratoriet kan bidra till att göra distansen mellan konst och forskning obefintlig. Jag vill gärna visualisera ÅA som organisation. Åbo Akademi är en del av det tänkta labbet, stadsmiljön i Åbo en annan.
Man vill genom det nya labbet genomföra olika kunskapsprojekt och koppla ihop konst med lärande. Bland annat.
Förutom att leda till ny forskning ska laboratoriets verksamhet också lämna synliga spår i stadsbilden.
Jan-Erik Andersson säger att man i kroatiska Zadar har byggt två stora och synliga konstverk, en vattenorgel och en ljusplatta, som används i marknadsföringen av staden.
– Åbo stad kunde använda konstprojekt på motsvarande sätt i den bild man ger av staden utåt. Kopplingen till Åbo Akademi är Kristensson Ugglas Amos Andersonprofessur vid ÅA. Han ska använda en del av sin tid för det nya konstlabbet. Några ÅA-pengar har man inte fått.
Jan-Erik Andersson vill se ”Amos Andersons konstiga laboratorium” som ett betydande finlandssvenskt projekt – och ett internationellt.
– Man måste försvara så mycket av det finlandssvenska i dag. Det här är inget försvar, det här är ett offensivt projekt, som för framåt.