Vindkraften ligger långt ifrån sitt mål
Sänkta bullerkrav en möjlighet för att målen för 2020 ska uppnås.
Reglerna luckras upp? Finland kommer knappast att uppnå de fastslagna målen för att bygga ut vindkraften.
För att ha någon chans att uppnå målen för år 2020 måste bullerkraven sänkas, anser näringsminister Jan Vapaavuori (Saml).
– Vi har nu byggt ungefär 15 procent av den vindkraft som landet borde ha år 2020, säger Vapaavuori. Vindkraften är tänkt att producera 6 terawattimmar med el 2020. För att komma i närheten krävs åtminstone 800 nya vindkraftverk.
Fem år senare är det tänkt att produktionen ska vara uppe i 9 terawattimmar.
– Jag vet inte varför tjänstemännen alltid bara försäkrar mig om att det är möjligt. Om vi inte kommer framåt på bullersidan blir det svårt, säger Vapaavuori. Det fanns 192 fungerande vindkraftverk i Finland i oktober. De har en total kapacitet på 366 megawatt.
Förra året producerades 500 gigawattimmar el med vindkraft, vilket är 0,6 procent av Finlands elförbrukning. En arbetsgrupp som utrett frågan anser som minister Vapaavuori – att kraven på låga bullernivåer är det största hindret för att snabbt bygga ut vindkraften.
Om de nuvarande nivåerna kvarstår är en tredjedel av de planerade projekten omöjliga att genomföra, anser industrirådet Petteri Kuuva på Näringsministeriet.
Bullerkraven ska tas upp till ny behandling av både Närings- och Miljöministeriet. Arbetsgruppen som utrett frågan anser att åtminstone minimiavståndet till närmaste bebyggelse ska ses över.
I stället för att ha en abso- lut gräns i meter borde terrängen beaktas, anser arbetsgruppen.
– Trots att Finland är ett glest befolkat land och vi har få invånare finns det ändå stugor på nästan varje udde och skär, säger Vapaavuori. Även andra bestämmelser kan luckras upp om arbetsgruppen får som den vill.
Kommunerna påminns i den aktuella rapporten om att ett miljötillstånd inte alltid behövs – bara om ett vindkraftsbygge orsakar stor belastning på omgivningen är det nödvändigt för kommunen att kräva miljöintyg av byggaren. (FNB) Ett ganska stort antal teknikföretag deltog i processen då en arbetsgrupp tog fram ett förslag om framtida bilbeskattning. Jorma Ollila ledde arbetsgruppen, som kom fram till att teknisk övervakning ska vara grunden för en modell där varje körd kilometer beskattas. Fanns det teknologiföretag med i beredningen av rapporten, trafikrådet Tuomo Suvanto på Kommunikationsministeriet?
– Företagen hördes på två seminarier i januari och februari. De kallades alla in via en så kallad call for papers. Vi hörde 18 företag. Två lämnade in skriftligt material.
Listan på företagen publicerades på ministeriets webbplats på onsdagen. Har något av företagen visat intresse?
– Firmor försöker ju alltid sälja sina produkter. Det finns internationell konkurrens. Men ett finskt vägavgiftssystem är ju inte någon stor business. Har man frågat företagen om prisuppskattningar och erbjudanden?
– Naturligtvis ville vi fråga vad något som detta kostar. Enligt egen mening fick vi via kostnadsberäkningarna en god uppfattning om vad köranordningarnas pris är. Används liknande system redan någonstans?
– Vägavgiftssystem som bygger på satellitpositionering har främst använts för tung trafik på olika håll i Europa, till exempel i Tyskland. Frankrike börjar nästa år.
Modellen
Att övergå Ett fungerande system väntas kosta 130 miljoner att skapa och lika mycket att underhålla varje år. Systemet kan knappast tas i bruk före 2020. Ett eventuellt beslut om den nya modellen väntas inte under den sittande regeringens mandatperiod. (FNB) na och sedan hyr ut dem. I den modell som vi hoppas på kommer apparaterna ändå från en privat serviceleverantör, som skulle erbjuda olika positioneringstjänster, varav en är insamlingen av skatteuppgifter. Serviceleverantören skulle installera apparaten i bilen och driva in en skatt, som enligt vår bedömning skulle vara ungefär tio euro per år. Idén är ändå att det skulle födas så mycket andra tjänster som utnyttjar positionering att apparaten till och med kunde bli gratis för kunden. Till vad behövs ytterligare utredningar?
– Det är mycket. Arbetsgruppens mening var ju att utreda om det lönar sig att utreda saken mer, och det ser ut att löna sig. Våra alternativ är ju lite av extrema fall, till exempel att bilskatten ska bli kilometerbaserad. Hela bilskatten behöver inte nödvändigtvis tas bort, utan en del kan bli kvar. Den vägen skulle man undvika många problem. (FNB)