Universitetssjukhusets öde oroar sjukvårdsboss
Olli-Pekka Lehtonen kallar förslaget komplicerat och ofullständigt.
Olli-Pekka Lehtonen, sjukvårdsdistriktets chef i Egentliga Finland, vill inte säga att den finländska hälsovårdens två stora problem – systemets ojämlikhet och resursbristen – är avklarade i och med det aktuella reformförslaget.
– Men det väcker beslutsfattare till insikten att primärvården måste åtgärdas och att vi inte får tappa greppet om specialsjukvården. Förslaget är ett första steg mot förändring, säger Lehtonen. Men det är också ett komplicerat och ofullständigt förslag.
Universitetssjukhuset ÅUCS är enligt honom den stora olösta frågan. Enligt förslaget kan Salo utgöra ett social- och hälsovårdsområde vid sidan om Åbo. Utan Salo tappar ÅUCS i konkurrenskraft mot Helsingfors universitetssjukhus.
Det andra alternativet är att Salo blir en del av ansvarskommunen Åbos hälso- och sjukvårdsområde. Då uppnår man den enhetlighet och integration som är syftet med reformen, säger Lehtonen. Vad gäller de åboländska kommunerna är det enligt Olli-Pekka Lehtonen oundvikligt att Pargas och Kimitoön får Åbo som ansvarskommun. En kommunfusion i Åboland skulle garantera att den nya kommunen får ordna sin egen primärvård.
I egenskap av tjänsteman vill Lehtonen inte uttala sig om det demokratiunderskott som kritiker menar att uppstår då mindre kommuner inlemmas med större.
– Pargas och Kimitoön kan åtminstone glädjas över att Åbo är en tvåspråkig stad, säger vårdchefen utan att ha några illusioner om det praktiska utfallet.
– Lagen förutsätter vård på svenska. I praktiken är det alltid något att jobba med. Lehtonen säger att vårdens administrativa bit av nödvändighet kommer att växa. Då sjukvårdsdistrikten upphör försvinner inte behovet av förvaltning och den nu aktuella reformen för med sig ytterligare administrativa behov.
Men det är inte ett så stort problem om driftskostnaderna kan minskas, liksom ojämlikheten.
– I vården är byråkratin och driftskostnaderna en liten utgift.