Vär(l)den i skolan

Vi går i genom kapitletom Sovjetunionens utveckling och närmar oss modern tid.

Plötsligt ber den unga historieläraren oss att helt sonika stryka två sidor i läroboken. På de sidorna hade läroboksförfattarna, i sann VSB-pkatsanda, radat upp Sovjets fantastiska framgångar i det ekonomisk-politiska racet mot USA.

Hela klassen strök kapitlet, ja för att läraren sade så. Det var en rätt mäktig känsla. På något plan har den händelsen för mig symboliserat dels hur världen, samhället och historien kom nära – liksom trädde in i klassrummet.

Dels har händelsen stärkt min övertygelse om attd et var några av lärarna i högstadiet och ders inspirerande attityd, som till en viss del väckte min nyfikenhet för politik och mitt samhällsengagemang.

Det är dem jag tänker på när jag smakar på det finska ordet kansankynttilä, som inte har en direkt motsvarighet i svenskan - snarast då folkbildare.

Skolan behöver lärare som uppmuntrar till nyfikenhet och kritiskt tänkande.