Big Bang-maskinen ska förklara vårt universum
Cern grundades efter andra världskriget för att stoppa kompetensflykten till USA.
Något måste göras.
Resultatet blev tolv västeuropeiska länder som gick in för en enorm fysiksatsning för att locka tillbaka alla kärnfysiker från USA.
Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire (Europeiska Ett stenkast från Genève, på gränsen mellan Schweiz och Frankrike, ligger Cern.
Här hittar man tiotusen vetenskapsmän och ingenjörer från hela världen som arbetar för att göra världen till en bättre plats.
Allt började 1954. Ett krigshärjat Europa försökte resa sig och bygga upp det som förstörts under den första hälften av århundradet. En konsekvens av kriget var kompetensflykten till USA, migrationsströmmarna av vetenskapsmän som flytt Europa och nazisterna. organisationen för kärnforskning), Cern, grundades på gränsen mellan Schweiz och Frankrike.
Mycket har hänt sedan grundandet. I dag finansieras forskningen i Cern av 20 medlemsländer, Finland ett av dem sedan 1992, och bland annat sjukvården har gagnats mycket av forskningen. I dag är Cerns flaggskepp världens största partikelaccelerator Large Hadron Collider (LHC). Det tog elva år att bygga acceleratorn som blev färdig 2009.
Sammanlagt rör det sig om 27 kilometer tunnel ungefär hundra meter under marken. Tre cirklar i olika storlek används som växlar för att accelerera protoner till en hastighet som är ungefär tre meter i sekunden långsammare än ljusets hastighet.
Protonerna kolliderar sedan vid en av sju detektorer som analyserar materialet som uppstår.
De största detektorerna är ATLAS och CMS, och under partikelkollisionen som sker under bråkdelen av en sekund processerar de allt material till datorservrar för analys. Det var de här detektorerna som bekräftade Higgspartikelns existens vid tester i början av juni 2012. Mängden av information som detektorerna samlar upp från en kollision är enorm.
Informationen från en krock är ungefär 25 megabyte stor, vilket motsvarar ungefär åtta foton från en vanlig digitalkamera. Men det sker 40 miljoner kollisioner per sekund, vilket betyder att detektorn samlar in ungefär en petabyte information per sekund. I jämförelse har ett av världens största bibliotek, Kongressbiblioteket i Washington, 25 miljoner böcker och över 30 miljoner manuskript.
Varje sekund partikelacceleratorn är i gång i Cern samlas det in information som motsvarar 180 gånger mer material än det finns i Kongressbiblioteket. För att hantera det enorma informationsflödet har forskare och ingenjörer i Cern utvecklat något som de kallar The Grid – ett system som flödar den enorma mängden information till laboratorier runt världen i realtid för vidare analys.
En enkel jämförelse skulle vara en uppgraderad version av internet, som också utvecklats i Cern.