Niinistö benådade få brottsdömda

Presidenten tuff mot vapenvägrare.

President Sauli Niinistö har varit mycket restriktiv i bruket av sin rätt att benåda brottsdömda personer.

Under sina snart två år på presidentposten har han benådat bara fyra personer. Under sin mandatperiod har presidenten fått kring 170 nådeansökningar. Företrädaren Tarja Halonen benådade framför allt civiltjänstgörare och vapenvägrare. Under Niinistös mandatperiod har färre vapenvägrare ansökt om benådning. Alla de tre som ansökte har fått nej.

Däremot har Niinistö gått med på att återställa en äldre mans sergeantgrad. Han miste sin militärgrad i krigs- rätten 1948. Då hade han inte återvänt från sin permission och gjort sig skyldig till bland annat förskingring. Mannen fick tio månaders fängelse. En rattfyllerist och en person som dömts till fängelse på grund obetalda böter benådades också.

En av de benådade är en familjefar, som bland annat dömdes för grovt narkotikabrott, straffbart bruk av nar- kotika och framförande av fortskaffningsmedel utan behörighet.

Han hade suttit knappt ett år av sitt treåriga fängelsestraff. Niinistö förhöll sig motvillig till rätten att benåda redan under valkampanjen.

I Helsingin Sanomats valkompass var han den enda av presidentkandidaterna som sade att presidentens rätt att benåda är förlegad och kunde avskaffas.

Niinistö ansåg då att presidenten fattar beslut om benådning utgående från Högsta domstolens utlåtanden och att benådningen kunde överföras helt till domstolen. Före benådningsbeslutet måste presidenten få Högsta domstolens ställningstagande men är inte bunden av det.

Halonen benådade exempelvis flera vapenvägrare även om Högsta domstolen skulle ha avslagit ansökningarna.

Helsingfors hovrätt fick rätt att frige livstidsfångar 2006. Sedan dess har presidenterna sällan använt sin rätt att benåda livstidsfångar.

Senast benådade Halonen en livstidsfånge 2007. (FNB)