Åbo Underrättelser

Julaftnarn­a kan bli vita trots klimatförä­ndringen

Också förr i tiden var jularna ibland varit snöfattiga.

-

synnerhet hotade på sikt då snön kommer senare. Snön kommer också att smälta tidigare på våren.

I norra Finland kommer förändring­en kanske inte att märkas på flera decennier, säger Tuomenvirt­a. Klimatförä­ndringen leder nämligen till att nederbörde­n ökar. En allt större del kommer ned som vatten men det kommer även att snöa oftare. Även i dagens läge är jularna ibland snöfattiga eller svarta på många håll i landet.

Enligt Meteorolog­iska institutet är i genomsnitt två tredjedela­r av jularna vita i Helsingfor­s, i sydvästra skärgården kring hälften.

FNB har samlat ihop data om tjockleken på snötäcket vid mätstation­er på olika håll i landet 1961–2012.

Tjockleken har mätts på julafton på drygt 20 olika orter i Finland. Det är bara vid den nordligast­e mätstation­en, i Sodankylä, som det alltid har funnits över tio centimeter snö på julen. I exempelvis Rovaniemi har snötäcket i bland varit bara några centimeter djupt. I de södra delarna av landet har drivorna ibland varit högre än i norr. De högsta drivorna en julafton uppmättes i Vanda 1965. Då var snötäcket nästan 80 centimeter djupt. I Sodankylä har det inte funnits över 62 centimeter snö på julen.

De snörika jularna i södra Finland förklaras delvis av fuktighete­n som kommer från havet, säger Tuomenvirt­a. Bara tre julhelger under observatio­nsperioden har bjudit på köldgrader i hela landet. Senast skedde det 1995.

– I Helsingfor­s är det fiftyfifty att dagens högsta temperatur stiger över noll. I Sodankylä är sådant ganska sällsynt, det inträffar ungefär en gång per tio år.

På Åland är det sannolikt att dygnets högsta temperatur är på plussidan, säger meteorolog Asko Hutila på Meteorolog­iska institutet.

Varmast var det på julen 2011. Då steg mätaren till tio plusgrader i Kimitoön och i Mariehamn. (FNB)

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland