Räddar, men hur länge
Läkarhelikoptrarna beräknas ha räddat omkring 170 människors liv i Finland i fjol. De får pengar från staten till och med 2016. Efter det ska kommunerna med sina allt mindre statsandelar finansiera dem.
I fjol larmades landets läkarhelikoptrar nästan 14 000 gånger. Alla larm leder inte till utryckning. Någon annan form av hjälp kanske är tillräcklig.
Men utan den snabba läkarhjälp som helikoptrarna kan erbjuda hade nästan 170 människor i Finland dött, skriver ÅU i går (27.3.2014).
Den läkare som kommer med helikopter kan säkra andningen hos en patient där lungorna har kollapsat eller söva en patient med hjärnskada där avstånden är långa och transporten till sjukhus skulle bli för lång.
Tiden tills hjälpen når fram och kan sättas in är avgörande för hur patienten klarar sig.
Det handlar om liv eller död, om man vill uttrycka det krasst. Läkarhelikoptern kan också transportera patienter, även om det inte är dess huvudsakliga uppdrag.
För det mesta transporteras patienten med ambulans till sjukhus.
Men talande är att tolv av de sjutton patienttransporter som helikoptern med bas i Åbo gjorde i fjol flögs inom Pargas stad, det vill säga från skärgården. I dag är det ett icke-vinstdrivande företag som står bakom läkarhelikoptrarna.
Bolaget ägs av fem sjukvårdsdistrikt tillsammans och baserna för läkarhelikoptrarna finns i Åbo, Vanda Tammerfors, Rovaniemi, Uleåborg och Kuopio. För tillfället får läkarhelikoptrarna pengar direkt ur statsbudgeten.
Det är ett framsteg – de är inte längre beroende av frivilliga insamlade medel, som föregångaren Mediheli.
Men det är en kortvarig glädje, för den direkta statsfinansieringen upphör 2016. Efter en övergångsperiod ska helikopterverksamheten sedan finansieras av kommunernas statsandelar i stället. Att skjuta över finansieringen på kommunerna och säga att de kan använda statsandelar för ändamålet är skenheligt.
Som bekant har regeringen planer på att radikalt skära i statsandelarna som staten delar ut till kommunerna.
Varför då skjuta över ansvaret på
Det gäller för många andra delar av landet också, där man får köra mycket långa sträckor på smala och krokiga sandvägar genom ödebygden innan man når läkarhjälp som är tillgänglig dygnet runt.
regeringens planer på fem stora nya vårdområden blir verklighet.
De ska finansieras av medlemskommunerna som hör till vårdområdet.
Då får vårdområdet en summa pengar, som det sedan förmodligen fördelar tillbaka till kommunerna som i praktiken ska stå för en stor del av vården. Efter att vårdområdet först har dragit av sina omkostnader, som löner för administrativ personal och liknande.
Något säger redan nu att det kommer att bli kamp om pengarna. Och att de inte kommer att räcka till.
Vem ska då finansiera läkarhelikoptrarnas verksamhet? Hur ska den tryggas? Erfarenheter från Åbo stad visar att dagens sjukvårdsdistrikt, där Åbo är den största betalaren, är en tungrodd farkost som vänder långsamt (ÅU 27.3.2014).
Stadsdirektör Aleksi Randell och ekonomidirektör Jukka Laiho säger att sjukvårdsdistriktet har sina kvadratmetrar, sin personal och sina många enheter med fasta kostnader. Även om Åbo använder sig mindre av de specialiserade sjukvårdstjänsterna finns kostnaderna kvar. Ett sätt att täcka dem är att höja priset på tjänsterna. I Åbos fall betyder det att man de facto betalar mer för mindre service. Det är tyvärr lätt att förutspå att den helikopterburna läkarservicen kan komma i kläm när staten tar sin hand från finansieringen.
För det ska väl inte behöva gå så långt att de blekta diplomen som läkarhelikoptrarnas vänner tidigare fick och som nu pryder finländska sommarstugeväggar måste dammas av igen?
En så viktig verksamhet som flygande läkare ska väl inte behöva finansieras med hjälp av insamlade medel från privatpersoner och välvilliga organisationer?
Eller är det just så det kommer att bli – igen?