Visst var det bättre förr!

Nationalekonomen

Jonas Lagerström argumenterar i ÅU (27.3.2014) utförligt för att det var bättre förr. Med ”förr” avser han 1980-talet. Han har förstås rätt, nämligen om man tittar på världen genom materiella, ekonomiska, mätbara värden. Den svenska professorn Hans Rosling, som Lagerström hänvisar till, har gjort sig känd för sitt glada budskap om hur allt hela tiden blir bättre.

Det är uppenbart att vi är mycket rikare materiellt sett. Vi har betydligt fler bilar, större bostäder, fler sommarstugor och vi reser till exotiska länder på semester. Vi har massor av elektronik som inte fanns på 1980-talet. Utbudet av musik, filmer och

”Våra liv blir alltmer onaturliga, vi fjärmas alltmer från vår grundläggande biologiska natur. Vi blir alltmer maskinlika.”

alla slag av underhållning är enormt mycket större. Livet är fysiskt sett mycket bekvämare. Allt som är fysiskt tungt görs i dag av maskiner, allt mer sköts av robotar. Tittar vi på icke-materiella värden ändras bilden dock ganska radikalt. Lagerström nämner till exempel att antalet läkare tredubblats sedan 1980-talet. Sam- tidigt säger han att vi blivit friskare. Men hur går det ihop? Folkmängden har inte ökat nämnvärt. Till vad behöver vi alla dessa läkare om vi är friskare?

Faktum är förstås att en mängd sjukdomar och krämpor har ökat betydligt. Ätstörningar fanns knappt på 1980-talet. Diabetes 1 och 2 har ökat, övervikt är ett växande problem som för med sig en ökning av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Ryggproblem, problem med lederna och så vidare är mycket vanligare än förr. Framför allt har olika typer av psykiska problem ökat. Vi äter mer lugnande medicin, mer antidepressiva än förr, vi har större behov av terapi, utbrändhet är vanligare. En växan- de del av befolkningen är arbetsoförmögen på grund av psykiska problem.

Kostnaderna för hälsovården ökar hela tiden. Folk är mera frustrerande. Snuttjobb blir vanligare, pressen och stressen på arbetsplatserna ökar. Den trygghet man ännu på 1980-talet kunde känna har ersatts av ständiga rationaliseringar och nedskärningar av arbetskraft. Det enda som räknas är vinsten. En följd av detta är att många vänder sig till populistiska partier. Dagens samhälle lyckas inte skapa den trivsel, gemenskap, samhörighet som var vanlig förr. Digitaliseringen och datorberoendet är ett allt allvarligare problem. Djupsin- niga analyser, bildning och lärdom är praktiskt taget tabu. Man måste sälja sig själv som vilken produkt som helst på marknaden. I en stort uppslagen artikel i Hufvudstadsbladet (25.3.2014) menar några psykologer att vi håller på att få ”gräshoppshjärnor”. Vi kan inte mera tänka självständigt och kreativt. Allt matas in i barnen via maskinerna.

Den allmänna bilden är tydlig för den som höjer sin blick från datorn och skaffar sig en djupare kunskap. Våra liv blir alltmer onaturliga, vi fjärmas alltmer från vår grundläggande biologiska natur. Vi blir alltmer maskinlika.