Glöm inte spelet bakom kulisserna

Skolor och sjukvård som får stryka på foten för monstruösa arenabyggen som väntar på att förvandlas till ekande kråkslott i regnskogen. Familjer som drivs från kåkstäder som vräks omkull för att snygga upp fasaden. En korrumperad organisation som verkar ha större intresse för qatariska mutor än bollspel.

Med allt detta i åtanke – finns det möjlighet att med gott samvete njuta av fotbolls-VM 2014? Inför Putin-OS (ja, det är väl så det kommer att kallas i historieböckerna) i Sotji gick debatten het om huruvida en bojkott av spelen kunde symbolisera ett avståndstagande från landets stränga HBTQlagar.

Det fanns de som ansåg att en parkering framför soffan för att heja på Krista Lähteenmäki i skidspåren var lika med ett accepterande av den ryska regimens ståndpunkt – medan andra menade att idrott och politik alltid bör hållas isär.

I ett land som Brasilien, där fotbollen är rotad i kulturen på ett för oss nordbor obegripligt sätt, framstår det som omöjligt att göra en sådan separation. Medieforskaren Sami Kolamo har nyligen disputerat vid Tammerfors Universitet med en avhandling som

Ironiskt nog motarbetar Fifa den sorglösa folkfest som kunde äga rum genom att projicera en påhittad sådan i TV-rutan.

behandlar Fifas maktutövning över medierna i samband med fotbollsVM 2010 i Sydafrika.

I HBL (10.6) berättar Kolamo att de bilder som sänds ut över världen är noga utvalda för att visa upp en sorglös folkfest.

Han berättar även att mediebevakning av stora mästerskap följer en given kurva – före slutspelet belyser medierna evenemangets baksidor men när bollen väl börjar rulla glöms omständigheterna bort. Detta var inte minst tydligt under vinter-OS. Arrangerandet av fotbolls-VM är givetvis inte den enda orsaken bakom de brasilianska protesterna. Men eftersom mästerskapet innebär att världens blickar riktar sig mot landet utgör turneringen ett ypperligt skyltfönster för missnöjet.

Fifas försök att utplåna fotbollens samhällspåverkande funktion är ett skamligt bevis på organisationens (o)moral. Turneringen må ske i Fifas regim – men det innebär inte att Fifa har monopol på fotbollens funktion att väcka känslor, föra samman människor och berätta historier om samhället.

När vi bänkar oss framför tvrutan är det historien om orättvisan i Brasilien som spelas upp för oss, oberoende av vilka bilder det är som Fifa valt ut. Ironiskt nog motarbetar Fifa den sorglösa folkfest som kunde äga rum genom att projicera en påhittad sådan i TV-rutan.

Förhoppningsvis kan det växande motståndet mot organisationen leda till att illusionen en dag blir verklighet. Så njut av Neymars dribblingsräder och Pirlos glidtacklingar med gott samvete, men glöm inte bort spelet bakom kulisserna. Visa ditt stöd för det brasilianska folket via sociala medier och berätta för dina barn vad som sker i landet.

Låt fotbolls-VM 2014 bli en triumf för fotbollen och dess samhällspåverkande dimension – INTE för Fifa.