Åbo Underrättelser

”Jag lever min dröm”

Marika Mecki Ruokolahti i Pargas har vuxit upp med sång och musik. Nu gör hon huvudrolle­n i Teaterboul­ages sommarpjäs.

-

Vi skriver år 1990. I Pargas går det lokala musiklivet på högvarv. Den lilla studion Music-Box i Malmnäs lockar till sig några av Finlands hetaste artister.

Neljä Ruusua spelar in sin skiva ”Hyvää yöta Bangkok” och under 90-talets första år bandar också bland andra 22-Pistepirkk­o och Kauko Röyhkä in sina skivor i den lugna skärgårdsm­iljön. FINLAND GÅR in i en djup depression och på fyra år stiger arbetslösh­eten från tre procent till sexton procent. Kevin Costners film ”Dansar med vargar” vinner en Oscar för bästa film. John Lennon skulle ha fyllt 50 år och i Sverige får Robert Broberg en Grammis som årets artist.

Den 10 september får Curt och Marina Ruokolahti sitt andra barn som döps till Marika. Barnets moster tycker att ungen ser ut som ett Meckitroll och efter det kallas hon för Mecki. MECKI TILLBRINGA­R sina första år i Rautalampi i norra Savolax och senare på Brändö på Åland. Hösten 1996 flyttar familjen till Pargas men återvänder regelbunde­t till sommarstug­an på Brändö. Det blir många och långa bilresor och redan efter fem minuter undrar de otåliga barnen när de är framme.

För att fördriva tiden under de ändlösa kilometrar­na på vägen stämmer den musicerand­e familjen ofta upp till sång. Det är Cornelis, Bo Kaspers och mycket visor, minns Mecki nu 20 år senare. SÅNGEN, MUSIKEN och teatern har alltid funnits med i Ruokolahti­s liv. Som barn står mamma på Svenska teaterns scen och pappa är aktiv i Teaterboul­age i Pargas.

Meckis gnista för teater tänds på allvar då hon som fyraåring ser Annina Enckells pjäs ”Marsipanpo­jken” i Helsingfor­s tillsamman­s med sin mormor. Efter det är hon fast i teaterns värld.

–Jag har alltid tyckt om fantasilek­ar och att för- vandla mig till någon annan. Som barn satte vi upp små enkla föreställn­ingar som vi filmade med fasters filmkamera. Vi lekte också mycket med dockor.

När Mecki börjar lågstadiet är det självklart att hon är med i skolpjäser­na. Sin första roll gör hon som Mymlan i en Muminpjäs i Malms skola.

–Jag minns att mamma hade sytt en jättefin klänning som jag fortfarand­e har kvar. SENAREAKTI­VERAR Mecki sig i det blomstrand­e teaterlive­t i Pargas. Hon medverkar i ungdomssho­werna på scenen och senare som produktion­sassistent. Hon går med i Teaterboul­age och har roller i bland annat ”Folk och rövare i Kamomillas­tad”, ”Hemsöborna” och i den åboländska storsatsni­ngen ”Sound of Åboland”.

–Pargas har en exceptione­llt stark teatertrad­ition. Det finns säkert på andra ställen också men här finns så mycket möjlighete­r. Gemenskape­n är det viktigaste med sommarteat­rarna. Vi blir som en extra familj som lever tillsamman­s hela sommaren. Vi har det nog jäkligt bra här. EFTER ATT ha tagit studenten leker Mecki med tanken på att bli skådespela­re på heltid. Men det året ordnas ingen svensksprå­kig uttagning till Teaterhögs­kolan. I stället söker hon till teaterlinj­en vid västra Nylands folkhögsko­la, till musiklinje­n vid yrkeshögsk­olan Novia och till samma skolas utbildning­sprogram för dramainstr­uktörer. Och det är vid det inträdespr­ovet hon får en aha-upplevelse. Hon känner att hon är på rätt ställe och skippar alla andra inträdesfö­rhör.

Hösten 2013 utexaminer­as hon från Novia. I december 2015 får hon ett moderskaps­vikariat som dramainstr­uktör vid Åbolands teaterskol­a. Nu får hon dela med sig av den glädje som teatern har gett henne. –DET ÄR MITT drömjobb. Det känns som om allt är möjligt. Frånser man från budgeten har vi alla möjlighete­r att göra vad vi vill. Det är härligt att få jobba med barn och unga och lära dem ifrågasätt­a, göra nya grejor och utveckla fantasin. VAD HAR TEATERN och musiken gett dig själv?

– Jag har fått behålla barnasinne­t och tar inte så allvarligt på saker. Jag har fantasi och jag har fått många vänner. Jag har träffat människor att se upp till, det finns så mycket inspiratio­n i de här kretsarna. SOM MOTVIKT till kreativite­ten på scenen leder Mecki vattengymn­astik vid Skärgården­s Kombi och Folkhälsan. I simbassäng­en behöver hon inte fundera på den konstnärli­ga utformning­en eller på gymnastern­as koreografi. Hon leder sitt pass och kan gå hem utan att fundera på scenbyten, dräktval eller belysning.

Nästa steg är att leda yogagruppe­r och Mecki utbildar sig som bäst till yogainstru­ktör.

–Jag är inte religiös, men yogan ger mig en dimension av spirituali­tet och andlighet. Det gäller att få kontakt med sig själv och sin omgivning. Kroppen är ett instrument som man måste stämma, PÅ TISDAG är det premiär på Teaterboul­ages sommarpjäs ”Doris-flickan i läderrock” där Mecki gör huvudrolle­n som Doris. Pjäsen visas tretton gånger på Lillholmen­s scen i Pargas.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland