Välkommen till 1950-talets Kimito
Nytt bildverk om Kimito för cirka 70 år sedan.
Antagligen blir det sommarens bästsäljare, det bildverk som snart presenteras.
”Kimito på 50-talet” heter boken, som ges ut den 2 juli vid ”Sagalund lever”. Ungefär 180 bilder tagna av Ingmar Hagman visar ett Kimito som till en del är försvunnet, till en del kvar.
Det är Hembygdsforskarna i Kimito som ger ut boken. Ordförande Ulla Andersson tänkte genast hon såg Hagmans bilder att de borde ges ut i bokform. Bilderna är tekniskt bra och intressanta, både för att beskriva tidsandan och som lokalhistoria. ANDERSSONHARKOMPLETTERAT med texter om vad som har skett. Till exempel att Dahlby cementgjuteri är rivet men att hotell Strandvik och ett bostadsområde kom i stället, och att hotellet numera bebos av klienter inom det finska specialsjukvårdsdistriktet.
Ett annat exempel på stora förändringar är Västanfjärds Kalkholmen, vars 65 meter höga skorsten Karl Forsström Ab lät riva 1955 efter att kalkbränningen hade upphört tidigare det året. Nu finns där Krogen Eugenia, bodar för torgförsäljning, en gästhamnsbrygga, ett par bostadshus och några ruiner efter kalkepoken. HAGMAN BERÄTTAR I förordet hur han blev intresserad av kameror. Det var då han på 1940-talet gick i Classicum i Åbo och bodde hos sin mormor Jenny Österblom på Nylandsgatan. Hon hade låtit Kamera-Boden göra papperskopior av de glasnegativ som hade fotograferats av Hagmans morfar Frans Österblom, lärare i Vestlax och känd hembygdsdiktare.
Sedan köpte Hagman en begagnad kamera för sina veckopengar, fick goda råd av Kamera-Bodens Birger Lundstèn, fortsatte med en Hermodskurs och praktiserade hos fotograf Stagge Söderholm i hans studio i Åbo.
Efter att mörkrum och ateljè inrättats i övre våningen hemma på Tall- mo i Kimito kyrkoby var Hagman yrkesfotograf på Kimitoön 1953-1959. VID BÖRJAN AV 1960-talet blev det praktik på Svensk Filmindustri i Filmstaden i Solna i Sverige. En upplevelse var då Ingmar Bergman regisserade ”Djävulens ansikte”.
Men Hagman fortsatte inte vid filmen – då allt flera skaffade sig tv stod biosalongerna tomma så Hagman studerade till ingenjör.
I dag är han bosatt i Ingå Degerby men intresset att fotografera och filma har han kvar. HAGMAN ÄR KÄND också för filmen ”Kimito Finlands största skärgårdsö”. Både den och en annan 1950-talsfilm visas vid ”Sagalund lever”.
Den nya boken presenteras den 2 juli klockan 13 i Sagalundgården Boken säljs där och senare i Pappersboden, Sagalunds museum, Stigs Kontor och Foto och per post via Ulla Andersson. Hon och Helena Pohjavirta har översatt texterna till finska, Kaisa Hagman- Chafei har gjort layout.