Kajen i Kirjais kom till i ny dräkt
Den nya kajen på Kirjais östra udde togs officiellt i bruk förra veckan.
När NTM-centralen för ett par år sedan beslöt riva kajen på Kirjais östra udde väckte det bestörtning i skärgården. Kajen var av central betydelse för många skärgårdsbor, fiskare och företagare som använde kajen som lossnings- och lastningsplats.
Men i stället för att klaga beslöt man ta saken i egna händer för att rädda kajen.
Föreningen Kirjais-Sommaröbygdens utveckling gick in som huvudman för projektet och ansökte om finansiering för att bygga en ny kaj. Hjälp fick man bland annat av Åbolands fiskarförbund.
Resultatet blev att Leaderföreningen betalade 35000 euro och privatpersoner, fiskelag, företag och stiftelser gick in med resten av pengarna för projektet som till slut kostade 60000 euro, säger föreningens ordförande Mårten Johansson. –DET HAR varit en sällsynt bra uppslutning kring det här. Nu har vi fått en brygga som användarna vill ha och som de är med och äger.
Och användarna är nöjda. Jan-Erik Karlsson som bland annat förmedlar virke och byggnadsmaterial till Nötöboden och som har djur ute på holmarna är glad att bryggan kunde räddas.
– Den har stor betydelse för alla som har näringar ute i skärgården. Alla tungtransporter till den södra skärgården sköts från Kirjais och det är inte bara ortsborna som har nytta av den. Också sommargästernas byggnadsmaterial och huspaket lastas från kajen i Kirjais. DELAR AV DEN nya kajen byggdes med talkokrafter och för att få någonting gjort är det den vägen man måste gå , säger Johansson. Statens intresse för att upprätthålla infrastrukturen i skärgården blir allt min- dre. Lokala andelslag som sköter lättrafikleder, vatten och avlopp och bredbandsanslutningar är framtidens melodi.
–Att ställa sig i kön för statlig finansiering och vänta i hundra år är meningslöst. Det är bra att Leaderpengarna kan användas till substansprojekt och inte bara till utvecklingsprojekt, säger Johansson.
Att ställa sig i kön för statlig finansiering och vänta i hundra år är meningslöst.
KIRJAIS-SOMMARÖBYGDENS utveckling har också tidigare engagerat sig i lokala projekt som har resulterat i ökad trivsel för invånarna. Småbåtsfarleden till byn, lekparken vid Bystrand och boktornet är exempel på projekt som har initierats på lokalnivå.
När Kirjaisvägen asfalterades för 18 år sedan betalade invånarna 25 procent, kommunen 25 procent och staten resten.
– Om vi inte tagit initiativ till asfalteringen, skulle vi inte ha den aktivitet i byn som vi har i dag, säger Johansson.