Sparar celler för forskning
Auria i Åbo var den första biobanken i Finland. I dag vill man utöka samlingen prover som används för hälsofrämjande forskning.
Tänk dig det här. Du har fått en kallelse till läkaren för att ta prover. Med kallelsen kommer en grön bunt med papper om att du kan gå med på att dina prover inte bara används för att diagnostisera dina eventuell krämpor utan också sparas i en biobank.
Dessa prover tas till Kinakvarngatan 8 i Åbo där Auria Biobank finns.
I biobankens lagerutrymmen i källarvåningen finns över en miljon prover från en halv miljon människor.
Proverna används till olika hälsofrämjande medicinsk forskning om folksjukdomar och cancerforskning. Proverna tas i samband med vanliga blod- eller sekretprov; det behövs alltså inget enskilt besök till biobanken. MEN VI tar det från början. Sedan 40-talet har man samlat prover från diagnostiska undersökningar av cancerpatienter. De här proverna utgör grunden för den provsam- ling biobanken i dag förvaltar. Biobankens verksamhet grundar sig på en lag som trädde i kraft i september 2013.
Efter en sju månaders process grundas Finlands första kliniska biobank i Åbo. Som ägare står Åbo universitet tillsammans med sjukvårdsdistrikten i i Egentliga Finland, Satakunta och Vasa.
– Den finländska biobankslagen är unik i världen, säger Heli Salminen-Mankonen som är chef för Auria biobank.
Proverna som samlats in innan 2013 består till största delen av vävnadsprover. Men i forskningen av våra folksjukdomar behövs också blodoch sekretprover till forskningen.
– De gamla proverna innehåller vävnader, vilket hjälper i cancerforskningen. Men när det gäller folksjukdomar som diabetes och hjärtoch kärlsjukdomar behöver vi också blodprover, säger Salminen-Mankonen. BIOBANKSLAGEN från 2013 stakar ut riktlinjer för biobankers verksamhet, reglerar användningen av registret över patientuppgifterna och stadgar om patienters rättigheter. I samband med att dina prover förs till biobanken överförs också din sjukdomshistoria och dina behandlingar.
– Det är ändå viktigt att poängtera att proverna behandlas anonymt, säger Salminen-Mankonen.
Uppgifterna genomgår en kodningsprocess som gör att proverna förblir anonyma för forskarna.
– Det är ändå möjligt för patienten själv att be om information av oss vilka prover som använts och till vilken sorts forskning, säger SalminenMankonen. SEDAN STARTEN 2014 har man på biobanken i Åbo sysslat med 65 olika forskningsprojekt. I dag har biobanken 15 anställda.
Biobanken samarbetar med medicinföretagen Bayer och Rocher kring utvecklingen av läkemedel. Samar- betet går ut på att företagen får använda proverna från biobanken för utveckling av läkemedel för att sedan dela med sig av forskningens resultat.
– Vi har slutit ett ramavtal med de här företagen vilket innebär att vi inte behöver sätta oss ner och förhandla om varje nytt projekt som startar. UNGEFÄREN femtedel av patienterna som tillfrågas godkänner att deras prover samlas till biobanken. Det låga andelen kan enligt SalminenMankonen bero på att patienterna inte vet vad biobanken gör.
– Det kan också vara den bunt med papper som följer med blanketten om samtycke. Det kan vara en lång och svår text, säger hon.
Sedan starten 2014 har det ändå varit få som förbjudit att deras diagnostiska prover som samlats innan 2013 överförs till biobanken. Det är trend som håller i sig, enligt Salminen- Mankonen
– Det är glädjande att det var väl- digt få som förbjöd oss att ta över proverna och det är det fortfarande.
Proverna sparas dels i källutrymmet på Kinakvarnsgatan men i och med bygget av ett nytt sjukhus i Björneborg, som är del av Satakuntas sjukvårdsdistrikt, kommer också en del av proverna att sparas i ett 600 kvadratmeter stort lagringsutrymme. SAMARBETET kring biobanken mellan de tre sjukvårdsdistrikten i Vasa, Satakunta och Egentliga Finland ligger ännu i sin linda. Än så länge sker den största delen av verksamheten i Åbo, men man har nu börjat föra in prover från Björneborgstrakten i Aurias system. Vasa tas in i systemet i slutet av året.
– Vi ska först få Björneborg att rullla, säger Heli Salminen-Mankonen.
– I framtiden kan det vara möjligt att det öppnas egna verksamhetsställen även i Björneborg och Vasa, säger hon.
UNDER HÖSTEN 2015 utreddes om det skulle vara möjligt att förena Auria Biobank med biobanken i Tammerfors och därmed skapa Finlands största biobank. I utredningen kom det fram att processen att förena de två vitt skilda systemen skulle vara en allt för svår och lång process. Istället satsar man på att harmonisera systemen och införa liknande arbetsrutiner.
– Det är också viktigt ur ett forskningsperspektiv att vi har samma arbetssätt för att hantera prover, säger hon. HELI SALMINEN- Mankonen tar den annalkande vårdreformen med ro. Hon säger att reformen i princip inte påverkar verksamheten vid Auria Biobank även om sjukvårdsdistrikten förändras.
– Vi hör till Åbo universitets centralsjukhus så konkret tror jag inte det påverkar vår kärnverksamhet.
– Men jag skulle önska att man i och med reformen gör upprätthållandet av biobanken till en lagstadgad uppgift för universitetssjukhuset, säger hon.
I nuläget har alla universitetssjukhus en biobank, även om det inte står inskrivet i universitetssjukhuset paragrafer.
– Men mycket är ju ännu mycket oklart med reformen. Vi får helt enkelt vänta och se och under tiden fortsätta med vår verksamhet, säger Salminen-Mankonen.