Satsar gärna på svensk skolhemsverksamhet
Skolhemmet i Laustis vd Kim Berglund väntar ännu på beslutet att få grunda en enhet för svenskspråkiga.
Det privata skolhemmet i Laustis i Åbo fortsätter att sträva till att få driva svenskspråkig skolhemsverksamhet efter att den statligt drivna Lagmansgården i Pedersöre stängs. Lagmansgården driver i dag den enda svenskspråkiga verksamheten i landet.
Om skolhemmet får avdelningen ska den öppna hösten 2017. I dagsläget har familjehemmet sex avdelningar som är utspridda på gångavstånd från varandra i Åbo.
– Helst skulle vi bygga ett helt nytt hus till den nya avdelningen, säger vd:n Kim Berglund.
Det blir knappast aktuellt eftersom tidsplanen är för snäv, så i början skulle det bli en tillfällig lösning. Avdelningen skulle ha sju platser och nio anställda. DETJOBBARNÅGRA svenskspråkiga på familjehemmet. Berglund säger att det kan anställas flera till en den nya avdelningen, eller så kan de samla folk som redan jobbar där.
Två av de svenskspråkiga är Kimitoöbördiga Viola Sundvik, som är samhällspedagog, och Jakobstadsbördiga Simon Grundvall, socionom.
Båda skulle gärna jobba på sitt modersmål, även om finskan också löper smidigt.
– Det måste vara sådana som inte pratar tjänstesvenska. De ska kunna säga vad de tänker och tycker och komma in i barnens tankevärld, säger Berglund. FAMILJEHEMMET ligger mindre än fem kilometer från Salutorget i Åbo, på Svartågatan ganska nära motorvägen.
Det grundades 1918. Varför exakt där vet Berglund inte, men orsaken till att skolhem började byggas i Finland är att många blev föräldralösa efter krigen. BERGLUND HAR snart 30 år bakom sig i branschen, sex som chef i Laustis.
När han började fanns det några tiotal privata aktörer. I något skede var det uppe i 800 – i dag finns det cirka 600. Då räknas inte bara skolhemmen. Av dem finns det fyra statliga kvar då Lagmansgården stängs, och två privata.
Överlag har branschen blivit mer komplex, och man tar hjälp av flera instanser för att få en så tydlig helhetsbild som möjligt av barnen, säger Berglund.
– I dag jobbar man också mer individuellt med dem. Alla barn som är här har egna överenskommelser då det gäller vilka tjänster de använder sig av. SKOLHEMMET HAR sommarlov men aktiviteterna fortsätter och en del av de som bor på hemmet arbetar också där, med exempelvis trädgårdsskötsel. Simon Grundvall berättar att eleverna från hans avdelning en sommar byggde en veranda.
– Tanken är nog att de inte ska bli sittande utan aktivera sig. Vi uppmuntrar också dem att sommarjobba, säger han. BÅDE SUNDVIK och Grundvall är nöjda med sin arbetsplats och säger att det är bra att det satsas mycket på vidareutbildning för personalen.
– Det känns som om Lauste följer trenderna, säger Grundvall.
– Man mottas bra här och vi som jobbar här föreslår också själva utbildningar, säger Sundvik. BARNEN SOM kommer till centret är mycket olika. Vissa anpassar sig och börjar trivas direkt – för andra kan det ta flera år.
Både Sundvik och Grundvall svarar ja på frågan om det blir en familjär stämning på de olika avdelningarna.
Problem uppstår, precis som i ”vanliga” familjer – då är personalen där och hjälper till att reda ut dem.
Tillvaron på ett skolhem ska vara så vardaglig som möjligt.
– Vi hjälper eleverna med alla sysslor, som att tvätta kläder och laga mat, och finns till hands för dem, säger Sundvik.