Åboland vill ha svar – ÅU frågar ministrarna
ÅU bad några lokala aktörer tipsa frågor de vill höra ministrarnas svar på.
De nordiska ministrarna för fiskeri och havsbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk som möts i Åbo i dag har en tuff uppgift framför sig. På agendan står bland annat frågor om hållbar livsmedelsproduktion, gemensamma skogsstrategier och miljöfrågor.
ÅU har bett några lokala aktörer fundera på vilka frågor de anser vara centrala för Åbolands del då det gäller ministrarnas verksamhetsområden. Vi ställer sedan frågorna till ministrarna. VERKSAMHETSLEDAREN Kaj Mattsson vid Åbolands fiskarförbund har en fråga om de nordiska ländernas skarvpolitik och hur man har löst skarvfrågan i våra grannländer. Han vill också veta när när den nationella skarvarbetsgruppens föreslagna åtgärder kommer att synas i praktiken här hemma.
Nästa år ska de finländska fiskarna få en personlig fiskekvot i likhet med Sverige och Danmark.
–Man kunde fråga vilka erfarenheter man har av systemet. Vad jag har förstått har det småskaliga fis- ket kring Bornholm försvunnit helt då lokala fiskare har sålt sina kvoter till storfiskare i Köpenhamn för att få enkla pengar. MJÖLKBONDEN Andreas Johansson på Heisala i Pargas funderar på det här med livsmedelsexport. Som läget är i dag är praxisen och kutymen väldigt olika i de nordiska länderna i synnerhet vad gäller de veterinärmedicinska reglerna, säger Johansson.
–Det krävs olika certifikat över till exempel vilka mediciner ett djur har fått och vilka sjukdomar det eventuellt har haft. I Danmark tillåts me- ra antibiotika än i Finland, så fråga vad ministrarna gör att få ett enhetligt system för det här. ÅBOLANDS SVENSKA producentförbunds verksamhetsledare Helena Fabritius undrar hur ministrarna ser på den nordiska spannmålsexporten. Vi har ett unikt spannmål i Norden som kunde marknadsföras bättre, säger Fabritius.
–Fråga också hur de ser på självförsörjningsgraden av livsmedel i Norden. Vi kan inte förlita oss på import av spannmål, kött och potatis och därför undrar jag om Norden borde ha ett gemensamt livsmedelslager. VID VÄSTÅBOLANDS skogsvårdsförening säger verksamhetsledare Fredrik Granberg att det nordiska samarbetet inom skogsbruket redan fungerar bra, men att det småskaliga familjeskogsbruket är väldigt litet i jämförelse med skogsbruket i EU.
–Till exempel så har skogssektorn endast några lobbyister i Bryssel, medan naturorganisationerna har hundratals som jobbar för dem. Vad gör man för att öka förståelsen för det nordiska skogsbruket i Norden?
Vi återkommer med svaren på webben och i torsdagens tidning.