Det gäller att veta rätt saker
I tisdags avslutade jag en lång arbetsdag med att se på Allsång på Skansen på Yle Fem. Sanna Nielsen gjorde debut som programledare och jag satt och funderade på vad jag tyckte om hennes insats i premiären.
Jag kom fram till att den var värd en fyra på en femgradig skala. Riktigt bra alltså. PRECIS SOM oftast då jag ser på TV ensam hade jag upp Twitterflödet på datorn. Jag skrev ett par tweets om #allsang, men bägge suddade jag ut. Orsaken till det är att jag insåg att det inte är särskilt ”creddigt” att se på Allsång på Skansen och ännu mindre ”creddigt” skulle det ha varit att en av tweetarna avslöjade att jag visste vilka artister som uppträder nästa vecka.
Sådant ska man ju helt enkelt inte veta om man är 22 år och aspirerande journalist. Då ska man tycka att allsången är töntig och föråldrad. ISTÄLLET SVARADE jag oinspirerat på en tweet som handlade om Åbos fotbollsligalag FC Inters prestationer sedan tränarbytet. Just då brydde jag mig faktiskt betydlig mindre om det än om #allsang, men att försöka sig på en fotbollsanalys passar betydligt bättre in i hur jag ska vara.
Jag ska veta vad som har förändrats eller inte förändrats i Inters spelsätt sedan Jami Wallenius tog över och framför allt ska jag ha en åsikt om det.
Jag skulle ju förstås inte ha behövt tweeta alls på tisdagskvällen, men jag föll för mina egna förväntningar på hur jag ska bete mig. ATT VI LEVER i en tid där man ska ha åsikter om saker hela tiden är inget nytt. Men för mig känns det relativt nytt att jag inte själv lyckas välja vad jag ska ha åsikter om.
Och jag kan ju inte vara den enda som tänker på att det gäller att veta rätt saker. DET FINNS SÄKERT många med mig som gränsar till att ha dåligt samvete för att man inte fullt ut förstår sig på varken brexit eller social- och hälsovårdsreformen. Många av dem har säkert också någon gång därför försökt sig på att uttrycka någon tanke eller åsikt om något liknande.
Men det blir så lätt fel och jag tror faktiskt att det är just det som gör debatter skeva och polariserade.
Det bästa är förstås om man säger ”jag vet inte” och frågar tills man vet. Men det kan och orkar man inte heller alltid göra.
Ibland måste man bara få fundera på Allsång på Skansen.