Orpo: Vårdreformen kan genomföras utan skattehöjningar

Landskapen får exakta gränser för hur kostnaderna tillåts öka. Lagutkast till reformen presenterades.

Regeringen har ännu inte fattat beslut om vilken form av valfrihet som tas i bruk i och med vårdreformen. I förberedningen finns jämsides flera alternativ. Enligt familje- och omsorgsminister JuhaRehula (C) kräver ärendet ytterligare utredning.

– Vi värnar om skattebetalarnas pengar. Det ska gå att välja var man får service, men vi behöver ännu mer kunskap om vad allt som kan omfattas av valfrihet.

Det sade Rehula då han presenterade lagutkasten om social- och hälsovårdsreformen.

– Det finns social- och hälsovårdstjänster som lämpar sig dåligt för valfrihet, säger social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä (Sannf).

Målet är att lagförslagen skickas ut på remiss i augusti och att det finns en regeringsproposition i novemberdecember. ALLA ANSTÄLLDA betraktas som gamla arbetstagare då totalt 400 organisationer och 215 000 årsverken flyttas till landskapen, som finansieras av staten, som i sin tur tar en större del av inkomstskatten. De kommunala skattesatserna sänks därför med 12,3 procentenheter för 2019. Under 2020–2021 begränsas möjligheterna att höja skatten.

Vårdreformen kan genomföras på ett sådant sätt att inga skattehöjningar behövs, säger finansminister Petteri Orpo (Saml). Finan- sieringsmodellen kommer att möjliggöra en årlig besparing på tre miljarder euro.

Landskapen får exakta gränser för hur kostnaderna tillåts öka. Kommunernas andel av den konjunkturkänsliga samfundsskatten sänks. Målet är att göra den kommunala ekonomin mer förutsägbar.

–Kommunerna kommer fortsättningsvis att ha en viktig roll för samhällets livskraft, tillväxt och välfärd, säger Orpo.

Systemet med statsandelar förnyas så att effekten efter övergångsperioden på fyra år är högst 100 euro mer eller mindre per invånare.

– Den förra regeringens förslag till vårdreform hade kast på upp till 400 euro, säger kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C). ANVÄNDNINGEN av servicesedlar ska utvecklas. Företagshälsovården fortsätter som förut. Kommuner och skolor ska också i framtiden svara för elevvården. Studenthälsans specialbehov bedöms senare, det samma gäller munvården. FPA-ersättningarna försvinner.

–Reformen försäkrar goda och högklassiga socialoch hälsovårdstjänster i hela landet, det centrala är valfriheten, säger Orpo.

Målet är en enkanalsmodell där pengarna följer folket. Regeringen talar också om personlig budgetering.

En grundbult är digitaliseringen. Alla serviceproducenters tjänster ska kopplas upp mot en plattform för datautbyte, säger understatssekreterare Tuomas Pöysti. Landskapens möjligheter att fatta egna IT-beslut kan därför begränsas.

–Målet är att slimma statsförvaltningen och minska byråkratin i Finland, säger Orpo.

Han vill också nedtona dramatiken kring processen, som hann leda till en smärre regeringskris.

– Det var lite dunder och brak i november men det fortsatta arbetet har handlat mer om praktiska frågor än om politik.