Pisaresultaten berättar om växande ojämlikhet

En jämlik utbildning är grunden till ett jämställt samhälle.

DE PISARESULTAT som publicerades på självständighetsdagen berättar om växande ojämlikhet. Den finländska jämställdheten inom utbildningen börjar försvinna. Ännu för tio år sedan hade föräldrarnas bakgrund, det vill säga deras lön eller utbildning, ingen betydelse för hur de finländska skolbarnen klarade sig i skolan. Jämfört med andra länder var detta ett positivt undantag, och det var vi stolta över.

Nu har denna förmån försvunnit i Finland och familjebakgrunden har börjat synas i inlärningsresultaten. PISARESULTATEN lyfte för första gången fram de lokala skillnaderna. Skolbarnen i städerna klarade sig bättre än de på landsbygden. I Nyland klarade elever sig bättre än i västra Finland. Det börjar se ut som att på grund av de massiva nedskärningarna i utbildningen är det bara de starka kommunerna som har möjlighet att satsa tillräckligt på den. Kunskapsskillnaderna mellan flickor och pojkar syns inte lika tydligt någon annanstans i världen. Flickorna är ett halvt år före pojkarna när det gäller kunskap och kunnande. Den finländska grundskolan grundades för att trygga jämlikhet och råda bot på skillnader, men det börjar se ut som att ojämlikhet syns också i grundskolan, vilket är ytterst oroväckande. FINLAND KLARAR sig med kunskap. Den finländska kunskapsnivån bör man höja genom att reformera hela skolsystemet från småbarnsfostran till högre utbildning, så att det motsvarar framtidens behov. Grundskolans grundidé, att bra och kvalitativ skola tillhör alla barn, måste stärkas. Grundskolan måste förnyas inifrån med hjälp av nya pedagogiska metoder och digitalisering, så att man får inlärningsresultaten förbättrade.

Inlärningsglädje och skolelevers motivation kan man öka genom att förnya skoldagarna till heldagars skoldag, i vilken avgiftsfri klubbverksamhet ingår. På detta sätt kan man samtidigt trygga en hobby för varenda barn. Förhoppningsvis kan man på detta sätt också förbättra pojkarnas motivation till att lära sig. SMÅBARNSFOSTRAN av bra kvalitet ger en god förutsättning för barnets inlärning senare i livet, och förebygger också utslagning. Jämfört med andra europeiska länder är det färre barn som deltar i småbarnsfostran i Finland. Få att komma upp till den europeiska nivån bör man erbjuda avgiftsfri småbarnsfostran på deltid. Samtidigt förebygger man problem i tidiga skeden i skolgången. VAR OCH EN behöver tillräcklig kunskap för att kunna klara sig i ett föränderligt arbetsliv och samhälle. Med anledning av detta bör läroplikten förlängas och samtidigt bör yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen förnyas. Var och en av oss behöver åtminstone en examen från andra stadiet. Även högskolestudierna bör förnyas och till dem borde man komma in lättare. Det är absurt och onödigt att man gång på gång får höra unga klaga över att de i många år har försökt komma in till den högskola de vill. En jämlik utbildning är grunden till ett jämställt samhälle.

Lokala riksdagsledamöter som skriver kolumner i ÅU med jämna mellanrum är Stefan Wallin, SFP; Eeva-Johanna Eloranta, SDP; Li Andersson, VF; Ville Niinistö, De gröna och Saara-Sofia Sirén, Saml.