”Sälj inte kommunala stränder”
I dag sätter kommuner värde på sina stränder och Kimitoön ska inte sälja strand på Kalkholmen, tycker fritidshusägaren Thorbjörn Andersson.
Kommunen hugger sig själv i foten genom att sälja strandområdet.
Det säger Thorbjörn Andersson som till Kimitoöns tekniska nämnd lämnade in en ansökan om ändring av beslutet att på Kalkholmen i Västanfjärd sälja dels Eugeniahallen, dels ett strandområde på en dryg hektar.
– Överallt i världen ser man att kommunerna äger och sätter värde på sina stränder, där alla får röra sig. Se bara på Åbo och Runsala där tusentals människor promenerar dagligen. Det är turismen som kan växa, också på Kimitoön, men då behövs stränder som är tillgängliga för alla. Byarådet hade ju idéer hur stranden kunde användas. Säljer man åt en privat företagare vet man inte hur det går. ANDERSSON TILLÄGGER att företagsamhet är bra och han har inget emot att Pasi Tamminen och Marja-Leena Jukka får köpa huset, men stranden tycker Andersson att borde vara kvar i kommunal ägo.
Alla de som inte har egen strand behöver någon allmän strand, och sådana finns det inte många av. ÅBOBON ANDERSSON ÄR filosofie licensiat och sedan länge fritidshusägare i Västanfjärd som han tycker har hamnat helt i skuggan efter samgången 2009 med Kimito och Dragsfjärd.
– Nästan skandal att tekniska nämnden säljer kommunens strandtomt som varit tillgänglig för alla. Hoppas att kommunstyrelsen använder sin rätt och tar upp ärendet, eller att i sista hand fullmäktige gör det, säger Andersson som ännu funderar om han ska gå vidare i frågan. DET KOMMER åtminstone Åke Sirén att göra. Också han bad nämnden ändra sitt säljbeslut, men nämnden ansåg i måndags – dock efter diskussion – enhälligt att allt har gått rätt till.
Sirén, som i Eugeniahallen hyr utrymmen för sin krog, är missnöjd med att inte ha fått veta att både huset och stranden var till salu. Från kommunens sida anser man att information har getts. TAMMINEN OCH JUKKA har för avsikt att starta två nya krogar och ett destilleri på sin del av Kalkholmen, under namnet Pirturanta. Och starksprit – pirtu – blir det frågan om, här ska ”skärgårdens gin” tillverkas om planerna går i lås. Men ännu är allt- så inte ens markköpet genomfört.