Psykosociala förbundet ser vårdreformen som ett stort frågetecknet

HÄLSA. I augusti börjar Social- och hälsovårdsministeriet utreda en ny helhetsstrategi för psykisk vård i Finland. Strategin skall uppdatera programmet för att förebygga självmord från 90-talet som slås ihop med en strategi för psykisk hälsa överlag.

– Det är bra att se på människans psykiska hälsa som en helhet och inte bara på en viss del. Psykisk ohälsa berör oss alla och kan drabba vem som helst, säger Bodil Viitanen, verksamhetsledare för Psykosociala förbundet.

Den stora utmaningen är att utreda hur psykvården ska se ut efter vårdreformen. Flera föreningar är också oroade för vad som kommer att hända med deras verksamhet efter reformen.

– Tredje sektorn gör ett viktigt jobb både på svenskt och på finskt håll, ett lyckat exempel är olika former av social gruppverksamhet som kan vara otroligt betydelsefull och ge ett sammanhang till personer som annars kan vara helt ensamma, säger Viitanen.

I maj krävde Psykosociala förbundet och en rad andra ideella organisationer i ett ställningstagande att föreningarnas verksamhet tryggas i vårdreformen. Enligt organisationerna ökade sjukfrånvaron med 16 procent år 2017 och kostnaderna för psykisk ohälsa uppgår till 6 miljarder euro per år.

– Vi är mest oroade för om de psykosociala föreningarnas lokala förebyggande lågtröskelverksamhet kan fortsätta om företag tar över marknaden och alla blir ”kunder” i ett stort system som styrs uppifrån.

Viitanen betonar också att alla måste få tillgång till tjänsterna också på svenska efter reformen.

– Det är viktigt att alla i Finland, oberoende av vad man tillhör för språkgrupp, får service och speciellt att den svenska befolkningen inte glöms bort.