Bara vanligt vatten

AGNETA FÄLTSKOG sjöng in vattenvisan på skiva i sin ungdom. Hon sjöng om ”vatten, vatten bara vanligt vatten”.

Lennart Helsings text är (också i denna visa) fyndig och melodin fastnar lätt.

Dessutom instämmer vi väl alla i budskapet, att vatten, det är bara vanligt vatten det – som, om vi citerar sången, finns i molnen i det blå/ båtar flyter på/ vi badar och simmar i ibland/ som kluckar in mot strand... MEN DEN FÖRSTA versen handlar om regn och paraplyn, om det som kommer från skyn.

Och det har naturen, djuren och många med dem saknat i sommar. Har ni vistats i en stuga utan rinnande vatten vet ni också att sätta värde på brunnsvatten eller transporterat dricksvatten, och på regnvatten. Vattenkonsumtion och -brist blir också lätt ett samtalsämne i värmböljan. VATTEN TAR vi annars för givet. Det kommer ur kran. Det är som vårt dagliga bröd och något som sällan ventileras.

Men nu vet vi att Reso- och Nådendalsborna inte har fått tappa tillräckligt med vatten ur sina kranar de senaste dagarna, om alls.

Och det de har tappat har de varit tvungna att koka om det ska drickas. Alla de berörda förstår garanterat att uppskatta vattnet när problemen där nu börjar vara lösta.

Förra vintern var det Nousisborna som fick sig en påminnelse om vikten av rent vatten. Då hade avloppsvatten kommit in i dricksvattnet i Nousis och hundratals med ortsbor blev magsjuka. I KORPO minns man julen 2014 då rör grävdes sönder på grund av otillförlitliga kartor och problemen hopade sig. En skarv i vattenledningen från Rosklax gav efter och vattnet forsade ut på marken istället för ur kranarna. Korpoborna hade också hunnit uppleva hur grundvattnet sinat sommartid då folkmängden var extra stor... I DALSBRUK sprang ålderstigna vattenrör läck i maj 2013 och tack vare att problem- stället identifierades snabbt blev avbrottet inte så långvarigt, men berörde nästan hela Dalsbruk.

Problemen är alltså bekanta på många håll.

Vattenrör från 1960-talet är som dolda, tickande bomber i många kommuner och även om de inte förklarar vare sig vinterns vattenproblem i Nousis eller de nu aktuella i Reso och Nådendal, kräver saneringen av vattenrören stora lokala investeringar – åtminstone i ”väntan” på den där landskapsreformen som ska skjuta de här investeringsbesluten från kommuner till landskap... FINLANDS MILJÖCENTRAL informerade i går om speciellt låga yt- och grundvattennivåer uttryckligen i de sydvästra och västra delarna av landet.

Efter en rekordvarm och torr juli är det en nyhet som kan ha lite svårt att nå över nyhetströsklarna – överraskningsincitamentet saknas – men det är viktig information att ta till sig.

Var och en har anledning fundera på duschens längd, nödvändigheten av en biltvätt eller vattnandet av trädgården med dricksvatten.

Även om hushållens vattenförbrukning står för en mycket liten andel av all vattenförbrukning (bara några procent), så är det vi indirekt förbrukar genom att leva våra västerländska välståndsliv desto större. ENLIGT EN NÅGRA år gammal (2012, https://wwf.fi/mediabank/2306.pdf) WWFrapport är Finlands totala vattenfotspår i den globala miljön 7 326 miljarder liter per år. Det är 3 878 liter per dag och finländare.

Aldrig i världen gäller det mig, säger väl de flesta när de hör den siffran.

Men nu talar vi alltså inte enbart om vad du tappar ur kran, hur mycket du spolar eller duschar dig med, vi talar om den totala vattenförbrukning som behövs i produktionen av allt det du använder, äter och rör dig med, allt som ingår i ditt dagliga liv.

Jordbruket och industrin använder vatten så att vi i medeltal kommer upp till över 3 800 liter per person och dag. Räknar man så sker 47 procent av vår vattenförbrukning utomlands, det vill säga i framställandet av varor, kommunikationsmedel och livsmedel som vi importerar till Finland och konsumerar här. VI TÄNKER VÄL att vatten är bara vanligt vatten i andra länder också.

Men vatten är en av de naturresurser som tar extra mycket stryk av klimatförändringen.

Så då är vi där igen då – i att det inte enbart spelar en roll hur länge du duschar eller att du spolar toaletten med dricksvatten, såsom vi i Finland gör. Vi är där med det där påståendet om att varje handling i vardagen som tar hänsyn till ett mer klimatsmart liv är värdefull.

Vatten är inte bara vanligt vatten. Det är framtidens hårdvaluta, och det är med respekt vi ska handskas med det. FETMA. Nu är det bevisat: Finländarna är det fetaste folket i Norden.

Statistiken presenterades i måndagens Helsingin Sanomat (30.7). I artikeln antyds också att den finländska övervikten har en koppling till socioekonomin.

Att svenskarna har högre sysselsättningsgrad, ekonomisk tillväxt och bruttonationalprodukt per capita har hjälpt dem att hålla kroppen i trim. Skillnaden syns redan i ung ålder. Hela 42,8 procent av finländarna är överviktiga redan i åldern 2434 år. (...)

Diabetes av typ två, hjärt- och kärlsjukdomar, leversjukdomar, gallstensinfektioner, cancer och ledsjukdomar är bara några av de åkommor som har övervikten som bakomliggande orsaker.

Just därför är det lite märkligt att finländska massmedier som både Helsingin Sanomat och Svenska Yle på senare tid har publicerat material som i viss mån till och med idealiserar övervikt.

Dessa båda medier berättar om en podcastserie som framställer fetman som en positiv sak i stället för den börda den de facto är. Podcasten ”Iso Kolmonen” har spelat in 20 olika avsnitt med teman om fetma (...)

Det hör till god ton att man aldrig kommenterar en annan människas eventuella övervikt. Vi bör alla också dra vårt strå till stacken för att minska den personliga skam överviktiga personer kan känna.

Det har gått snett om vi i den offentliga debatten hellre idealiserar fetman än framhåller de vetenskapligt belagda nackdelarna med övervikten.

Men det måste vara legitimt att i allmänna termer föra en debatt om övervikten som finländskt hälsoproblem. GULLKRONA. HBL har besökt Gullkrona i Nagu där paret Ilkka Herlin och Saara Kankaanrinta förbereder nästa säsong då Gullkrona gästhamn ska vara öppen igen.

– Det blir nog bra med Herlins, det säger jag.