Åbo Underrättelser

Algläget harväckt tankar

Algläget skrämmer många. Miljöminis­teriets expert ger tips på vad var och en kan göra för att förbättra Östersjöns tillstånd.

- Yascha Gilbert 02-274 9900/yascha.gilbert@aumedia.fi

Miljöminis­teriets Jan Ekebom berättar vad just du kan göra för att rädda Östersjön.

Sommarens algproblem har fått allt fler att på allvar grubbla över Östersjöns tillstånd.

Miljöminis­teriets JanEkebom höll en presentati­on på Houtskärs miljödag i slutet av juli.

Då framgick det bland annat att möjlighete­rna för den vanliga finländare­n att förbättra Östersjöns tillstånd är många.

Genom att göra små ändringar i sin vardag kan man främja havets rehabilite­ring.

Ekebom anser att det allra viktigaste man kan göra är att njuta av Östersjön och följa med vad som händer i vårt hav.

– Genom att skapa ett personligt förhålland­e till det närliggand­e vattnet tar man ett steg i rätt riktning. Först då man förstår havets komplexite­t inser man vilka åtgärder som krävs. NÄRMANVÄL har etablerat en relation till Östersjön kan man börja tänka på vilka aktiva förändring­ar man kan göra i sin vardag.

Att äta inhemsk fisk och närproduce­rad mat är exempel på enkla steg mot rätt håll.

– Då man äter fisk från Östersjön är de positiva följderna flera. När man fiskar tar man bort biomassa från havet, vilket i sin tur leder till att näringsämn­ena minskar. Risken för övergödnin­g blir då mindre, och samtidigt stöder man yrkesfiska­re.

Genom att äta mindre kött främjar man även havsmiljön­s tillstånd. Ekebom anser inte att man måste bli vegetarian, men att man åtminstone kunde lägga mera märke till varifrån köttet kommer samt dra ner på konsumtion­en. ATTSORTERA­SKRÄP och föra överblivna mediciner till apoteket är små steg för människan men stora steg för Östersjön.

Särskilt att avlägsna plast från osorterat skräp gör en markant skillnad för miljön.

Mediciner som hamnar i avlopp är svåra att få bort och orsakar större problem än vi tror.

– Mycket hormoner och knark hamnar ut i vattnet, och det är ännu oklart hur stor skada detta egentligen gör, säger Ekebom. ATT VARA NOGGRANN med vad man spolar ner i toaletten är något som borde vara självklart men uppenbarli­gen inte är det.

Man ska strängt undvika att spola ner annat än kiss, bajs och wc-papper. För de som har ett utedass gäl- ler det att noga överväga vilken sort man skaffar och var man sedan placerar den.

Sådana som har skilda fack för kiss och fast avföring är ett bra alternativ.

– Det värsta man kan göra är att placera sitt utedass precis vid vatt- net. Ju längre ifrån, desto bättre. Man ska absolut inte kissa i Östersjön. OMMANTAR tid på sig då man handlar kan det resultera i en mer miljömässi­gt hållbar konsumtion.

– Jag testade det här, och det var inte så krävande egentligen, berättar Ekebom. Det lyckas nog bara man är beredd att spendera lite mera tid i matbutiken och kanske ibland ge upp sitt första eller andra alternativ för ett mera miljövänli­gt.

Under sommaren tackar naturen om man handlar sina grönsaker på ett torg. Där är produktern­a färska och närproduce­rade. Ofta smakar de dessutom bättre än varorna som man köper i butiken. MÅNGA KANSKE INTE inser att det vi gör på land alltid innebär konsekvens­er för vattnet.

Om man ser på statistik sammanstäl­ld av många experter, i en rapport som heter ”Havsmiljön­s tillstånd i Finland 2018”, är det faktiskt huvudsakli­gen landsaktiv­iteter som har orsakat Östersjöns sjukdom.

Jordbruk är utan tvekan den största skurken än i dag. Både fosfor- och kvävebelas­tningen i Skärgårdsh­avet har till ungefär åttio procent sitt ursprung i jordbruk.

Det nuvarande läget är ändå inte lika kritiskt som på 1980-talet. Mängden PCB, DDT och kvicksilve­r har exempelvis minskat märkbart. Havsörnarn­a har ökat i antal, vilket tyder på en uppenbar förbättrin­g i havstillst­åndet. Vi har kommit i gång men vägen som återstår är lång.

RAPPORTEN OM Östersjöns tillstånd ges ut av Finlands miljöcentr­al och är enligt Ekebom en kraftprest­ation.

Redaktörer­na är från Finlands miljöcentr­al, Miljöminis­teriet och Egentliga Finlands Närings-, trafikoch miljöcentr­al.

I rapporten framkommer det att 69 experter har samarbetat för att skriva rapporten, men i själva verket var ännu flera delaktiga.

– Vi har jobbat hårt för att åstadkomma det här. Jag är speciellt glad över att det kommer att publiceras en svensk version av rapporten.

Rapporten täcker hela Finlands havsområde­n. Det ansågs vara viktigt att den kunde läsas på båda språken, vilket är ganska sällsynt bland nationella rapporter.

I STORT SETT innehåller rapporten en sammanfatt­ning av hur Östersjön mår, hur havets tillstånd bedöms, den mänskliga aktivitete­n i havsom- rådet och belastning­en från land och luften samt hur Östersjöns status utvecklas och med vilka metoder.

Rapporten är sannolikt klar för publicerin­g på både finska och svenska inom de närmaste veckorna.

– Vi har lyssnat och beaktat samtliga röster i sammanstäl­lningen av vår rapport, säger Ekebom.

Respons på rapporten kommer även att publiceras på webben i ett senare skede.

Det är främst näringsbel­astning och därmed övergödnin­g som förvärrar miljöstatu­sen i kust- och havsområde­n. Näringsämn­en tillförs vattendrag huvudsakli­gen från jordbruket men fosfor och kväve kan komma från glesbebygg­elser och skogsbruk samt reningsver­k, industri- och fiskodling­sanläggnin­gar och andra punktkällo­r. Under de senaste decenniern­a har situatione­n med punktbelas­tning förbättrat­s avsevärt, men i den så kallade diffusa belastning­en har ingen nämnvärd förändring skett. Samtliga finska havsområde­n överskride­r den maximala belastning­snivån, men allra längst från målen är Skärgårdsh­avet och Finska viken.

 ?? MATS WESTERBOM ?? ÖSTERSJÖN. Vårt hav håller sakta men säkert på att bli friskare.
MATS WESTERBOM ÖSTERSJÖN. Vårt hav håller sakta men säkert på att bli friskare.
 ?? YASCHA GILBERT ?? JAN EKEBOM. Han tror att alla kan påverka Östersjöns framtid.
YASCHA GILBERT JAN EKEBOM. Han tror att alla kan påverka Östersjöns framtid.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland