Algläget harväckt tankar
Algläget skrämmer många. Miljöministeriets expert ger tips på vad var och en kan göra för att förbättra Östersjöns tillstånd.
Miljöministeriets Jan Ekebom berättar vad just du kan göra för att rädda Östersjön.
Sommarens algproblem har fått allt fler att på allvar grubbla över Östersjöns tillstånd.
Miljöministeriets JanEkebom höll en presentation på Houtskärs miljödag i slutet av juli.
Då framgick det bland annat att möjligheterna för den vanliga finländaren att förbättra Östersjöns tillstånd är många.
Genom att göra små ändringar i sin vardag kan man främja havets rehabilitering.
Ekebom anser att det allra viktigaste man kan göra är att njuta av Östersjön och följa med vad som händer i vårt hav.
– Genom att skapa ett personligt förhållande till det närliggande vattnet tar man ett steg i rätt riktning. Först då man förstår havets komplexitet inser man vilka åtgärder som krävs. NÄRMANVÄL har etablerat en relation till Östersjön kan man börja tänka på vilka aktiva förändringar man kan göra i sin vardag.
Att äta inhemsk fisk och närproducerad mat är exempel på enkla steg mot rätt håll.
– Då man äter fisk från Östersjön är de positiva följderna flera. När man fiskar tar man bort biomassa från havet, vilket i sin tur leder till att näringsämnena minskar. Risken för övergödning blir då mindre, och samtidigt stöder man yrkesfiskare.
Genom att äta mindre kött främjar man även havsmiljöns tillstånd. Ekebom anser inte att man måste bli vegetarian, men att man åtminstone kunde lägga mera märke till varifrån köttet kommer samt dra ner på konsumtionen. ATTSORTERASKRÄP och föra överblivna mediciner till apoteket är små steg för människan men stora steg för Östersjön.
Särskilt att avlägsna plast från osorterat skräp gör en markant skillnad för miljön.
Mediciner som hamnar i avlopp är svåra att få bort och orsakar större problem än vi tror.
– Mycket hormoner och knark hamnar ut i vattnet, och det är ännu oklart hur stor skada detta egentligen gör, säger Ekebom. ATT VARA NOGGRANN med vad man spolar ner i toaletten är något som borde vara självklart men uppenbarligen inte är det.
Man ska strängt undvika att spola ner annat än kiss, bajs och wc-papper. För de som har ett utedass gäl- ler det att noga överväga vilken sort man skaffar och var man sedan placerar den.
Sådana som har skilda fack för kiss och fast avföring är ett bra alternativ.
– Det värsta man kan göra är att placera sitt utedass precis vid vatt- net. Ju längre ifrån, desto bättre. Man ska absolut inte kissa i Östersjön. OMMANTAR tid på sig då man handlar kan det resultera i en mer miljömässigt hållbar konsumtion.
– Jag testade det här, och det var inte så krävande egentligen, berättar Ekebom. Det lyckas nog bara man är beredd att spendera lite mera tid i matbutiken och kanske ibland ge upp sitt första eller andra alternativ för ett mera miljövänligt.
Under sommaren tackar naturen om man handlar sina grönsaker på ett torg. Där är produkterna färska och närproducerade. Ofta smakar de dessutom bättre än varorna som man köper i butiken. MÅNGA KANSKE INTE inser att det vi gör på land alltid innebär konsekvenser för vattnet.
Om man ser på statistik sammanställd av många experter, i en rapport som heter ”Havsmiljöns tillstånd i Finland 2018”, är det faktiskt huvudsakligen landsaktiviteter som har orsakat Östersjöns sjukdom.
Jordbruk är utan tvekan den största skurken än i dag. Både fosfor- och kvävebelastningen i Skärgårdshavet har till ungefär åttio procent sitt ursprung i jordbruk.
Det nuvarande läget är ändå inte lika kritiskt som på 1980-talet. Mängden PCB, DDT och kvicksilver har exempelvis minskat märkbart. Havsörnarna har ökat i antal, vilket tyder på en uppenbar förbättring i havstillståndet. Vi har kommit i gång men vägen som återstår är lång.
RAPPORTEN OM Östersjöns tillstånd ges ut av Finlands miljöcentral och är enligt Ekebom en kraftprestation.
Redaktörerna är från Finlands miljöcentral, Miljöministeriet och Egentliga Finlands Närings-, trafikoch miljöcentral.
I rapporten framkommer det att 69 experter har samarbetat för att skriva rapporten, men i själva verket var ännu flera delaktiga.
– Vi har jobbat hårt för att åstadkomma det här. Jag är speciellt glad över att det kommer att publiceras en svensk version av rapporten.
Rapporten täcker hela Finlands havsområden. Det ansågs vara viktigt att den kunde läsas på båda språken, vilket är ganska sällsynt bland nationella rapporter.
I STORT SETT innehåller rapporten en sammanfattning av hur Östersjön mår, hur havets tillstånd bedöms, den mänskliga aktiviteten i havsom- rådet och belastningen från land och luften samt hur Östersjöns status utvecklas och med vilka metoder.
Rapporten är sannolikt klar för publicering på både finska och svenska inom de närmaste veckorna.
– Vi har lyssnat och beaktat samtliga röster i sammanställningen av vår rapport, säger Ekebom.
Respons på rapporten kommer även att publiceras på webben i ett senare skede.
Det är främst näringsbelastning och därmed övergödning som förvärrar miljöstatusen i kust- och havsområden. Näringsämnen tillförs vattendrag huvudsakligen från jordbruket men fosfor och kväve kan komma från glesbebyggelser och skogsbruk samt reningsverk, industri- och fiskodlingsanläggningar och andra punktkällor. Under de senaste decennierna har situationen med punktbelastning förbättrats avsevärt, men i den så kallade diffusa belastningen har ingen nämnvärd förändring skett. Samtliga finska havsområden överskrider den maximala belastningsnivån, men allra längst från målen är Skärgårdshavet och Finska viken.