Åbo Underrättelser

Al­glä­get har­väckt tan­kar

Al­glä­get skräm­mer många. Mil­jö­mi­ni­s­te­ri­ets ex­pert ger tips på vad var och en kan gö­ra för att för­bätt­ra Ös­ter­sjöns till­stånd.

- Yascha Gilbert 02-274 9900/yascha.gilbert@au­me­dia.fi Baltic Sea · feces · It · Finland · Finnish Environment Institute · Ministry of the Environment

Mil­jö­mi­ni­s­te­ri­ets Jan Eke­bom be­rät­tar vad just du kan gö­ra för att räd­da Ös­ter­sjön.

Som­ma­rens alg­pro­blem har fått allt fler att på all­var grubb­la över Ös­ter­sjöns till­stånd.

Mil­jö­mi­ni­s­te­ri­ets JanE­ke­bom höll en pre­sen­ta­tion på Houtskärs mil­jö­dag i slu­tet av ju­li.

Då fram­gick det bland an­nat att möj­lig­he­ter­na för den van­li­ga fin­län­da­ren att för­bätt­ra Ös­ter­sjöns till­stånd är många.

Ge­nom att gö­ra små änd­ring­ar i sin var­dag kan man främ­ja ha­vets re­ha­bi­li­te­ring.

Eke­bom an­ser att det all­ra vik­ti­gas­te man kan gö­ra är att nju­ta av Ös­ter­sjön och föl­ja med vad som hän­der i vårt hav.

– Ge­nom att ska­pa ett per­son­ligt för­hål­lan­de till det när­lig­gan­de vatt­net tar man ett steg i rätt rikt­ning. Först då man för­står ha­vets kom­plex­i­tet in­ser man vil­ka åt­gär­der som krävs. NÄRMANVÄL har eta­ble­rat en re­la­tion till Ös­ter­sjön kan man bör­ja tän­ka på vil­ka ak­ti­va för­änd­ring­ar man kan gö­ra i sin var­dag.

Att äta in­hemsk fisk och när­pro­du­ce­rad mat är ex­em­pel på enk­la steg mot rätt håll.

– Då man äter fisk från Ös­ter­sjön är de po­si­ti­va följ­der­na fle­ra. När man fis­kar tar man bort bi­o­mas­sa från ha­vet, vil­ket i sin tur le­der till att nä­rings­äm­ne­na mins­kar. Ris­ken för över­göd­ning blir då mind­re, och sam­ti­digt stö­der man yr­kes­fis­ka­re.

Ge­nom att äta mind­re kött främ­jar man även havsmil­jöns till­stånd. Eke­bom an­ser in­te att man mås­te bli ve­ge­ta­ri­an, men att man åt­minsto­ne kun­de läg­ga me­ra mär­ke till var­i­från köt­tet kom­mer samt dra ner på kon­sum­tio­nen. ATTSORTERA­SKRÄP och fö­ra över­bliv­na me­di­ci­ner till apo­te­ket är små steg för män­ni­skan men sto­ra steg för Ös­ter­sjön.

Sär­skilt att av­lägs­na plast från osor­te­rat skräp gör en mar­kant skill­nad för mil­jön.

Me­di­ci­ner som ham­nar i av­lopp är svå­ra att få bort och or­sa­kar stör­re pro­blem än vi tror.

– Myc­ket hor­mo­ner och knark ham­nar ut i vatt­net, och det är än­nu oklart hur stor ska­da det­ta egent­li­gen gör, sä­ger Eke­bom. ATT VA­RA NOG­GRANN med vad man spo­lar ner i to­a­let­ten är nå­got som bor­de va­ra själv­klart men up­pen­bar­li­gen in­te är det.

Man ska strängt und­vi­ka att spo­la ner an­nat än kiss, bajs och wc-pap­per. För de som har ett ute­dass gäl- ler det att no­ga över­vä­ga vil­ken sort man skaffar och var man se­dan pla­ce­rar den.

Så­da­na som har skil­da fack för kiss och fast av­fö­ring är ett bra al­ter­na­tiv.

– Det värs­ta man kan gö­ra är att pla­ce­ra sitt ute­dass pre­cis vid vatt- net. Ju läng­re ifrån, desto bätt­re. Man ska ab­so­lut in­te kis­sa i Ös­ter­sjön. OMMANTAR tid på sig då man hand­lar kan det re­sul­te­ra i en mer mil­jö­mäs­sigt håll­bar kon­sum­tion.

– Jag tes­ta­de det här, och det var in­te så krä­van­de egent­li­gen, be­rät­tar Eke­bom. Det lyc­kas nog ba­ra man är be­redd att spen­de­ra li­te me­ra tid i mat­bu­ti­ken och kanske ibland ge upp sitt förs­ta el­ler and­ra al­ter­na­tiv för ett me­ra mil­jö­vän­ligt.

Un­der som­ma­ren tac­kar na­tu­ren om man hand­lar si­na grön­sa­ker på ett torg. Där är pro­duk­ter­na färs­ka och när­pro­du­ce­ra­de. Of­ta sma­kar de dess­utom bätt­re än va­ror­na som man kö­per i bu­ti­ken. MÅNGA KANSKE IN­TE in­ser att det vi gör på land all­tid in­ne­bär kon­se­kven­ser för vatt­net.

Om man ser på sta­tistik sam­man­ställd av många ex­per­ter, i en rap­port som he­ter ”Havsmil­jöns till­stånd i Fin­land 2018”, är det fak­tiskt hu­vud­sak­li­gen lands­ak­ti­vi­te­ter som har or­sa­kat Ös­ter­sjöns sjuk­dom.

Jord­bruk är ut­an tve­kan den störs­ta skur­ken än i dag. Bå­de fos­for- och kvä­ve­be­last­ning­en i Skär­gårds­ha­vet har till ung­e­fär åt­tio pro­cent sitt ur­sprung i jord­bruk.

Det nu­va­ran­de lä­get är än­då in­te li­ka kri­tiskt som på 1980-ta­let. Mäng­den PCB, DDT och kvick­sil­ver har ex­em­pel­vis mins­kat märk­bart. Havsör­nar­na har ökat i an­tal, vil­ket ty­der på en up­pen­bar för­bätt­ring i havs­till­stån­det. Vi har kom­mit i gång men vägen som åter­står är lång.

RAP­POR­TEN OM Ös­ter­sjöns till­stånd ges ut av Fin­lands mil­jö­cen­tral och är en­ligt Eke­bom en kraft­pre­sta­tion.

Re­dak­tö­rer­na är från Fin­lands mil­jö­cen­tral, Mil­jö­mi­ni­s­te­ri­et och Egent­li­ga Fin­lands Nä­rings-, tra­fikoch mil­jö­cen­tral.

I rap­por­ten fram­kom­mer det att 69 ex­per­ter har sam­ar­be­tat för att skri­va rap­por­ten, men i själ­va ver­ket var än­nu fle­ra del­ak­ti­ga.

– Vi har job­bat hårt för att åstad­kom­ma det här. Jag är spe­ci­ellt glad över att det kom­mer att pub­li­ce­ras en svensk ver­sion av rap­por­ten.

Rap­por­ten täc­ker he­la Fin­lands havs­om­rå­den. Det an­sågs va­ra vik­tigt att den kun­de lä­sas på bå­da språ­ken, vil­ket är gans­ka säll­synt bland na­tio­nel­la rap­por­ter.

I STORT SETT in­ne­hål­ler rap­por­ten en sam­man­fatt­ning av hur Ös­ter­sjön mår, hur ha­vets till­stånd be­döms, den mänsk­li­ga ak­ti­vi­te­ten i havs­om- rå­det och be­last­ning­en från land och luf­ten samt hur Ös­ter­sjöns sta­tus ut­veck­las och med vil­ka me­to­der.

Rap­por­ten är san­no­likt klar för pub­li­ce­ring på bå­de fins­ka och svens­ka in­om de när­mas­te vec­kor­na.

– Vi har lyss­nat och be­ak­tat samt­li­ga rös­ter i sam­man­ställ­ning­en av vår rap­port, sä­ger Eke­bom.

Re­spons på rap­por­ten kom­mer även att pub­li­ce­ras på web­ben i ett se­na­re ske­de.

Det är främst nä­rings­be­last­ning och där­med över­göd­ning som för­vär­rar mil­jösta­tu­sen i kust- och havs­om­rå­den. Nä­rings­äm­nen till­förs vat­ten­drag hu­vud­sak­li­gen från jord­bru­ket men fos­for och kvä­ve kan kom­ma från gles­be­byg­gel­ser och skogs­bruk samt re­nings­verk, in­du­stri- och fisk­od­lings­an­lägg­ning­ar och and­ra punkt­käl­lor. Un­der de se­nas­te de­cen­ni­er­na har si­tu­a­tio­nen med punkt­be­last­ning för­bätt­rats av­se­värt, men i den så kal­la­de dif­fu­sa be­last­ning­en har ing­en nämn­värd för­änd­ring skett. Samt­li­ga fins­ka havs­om­rå­den över­skri­der den max­i­ma­la be­last­ningsni­vån, men all­ra längst från må­len är Skär­gårds­ha­vet och Fins­ka vi­ken.

 ?? MATS WESTERBOM ?? ÖS­TER­SJÖN. Vårt hav hål­ler sak­ta men sä­kert på att bli fris­ka­re.
MATS WESTERBOM ÖS­TER­SJÖN. Vårt hav hål­ler sak­ta men sä­kert på att bli fris­ka­re.
 ?? YASCHA GILBERT ?? JAN EKE­BOM. Han tror att al­la kan på­ver­ka Ös­ter­sjöns fram­tid.
YASCHA GILBERT JAN EKE­BOM. Han tror att al­la kan på­ver­ka Ös­ter­sjöns fram­tid.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland