Åbo Underrättelser

Far­mors fot­svett är bäst

Allt mås­te prö­vas för att hål­la hjort och rå­djur bor­ta.

- Gardening · Hobbies · Emmett Till

Man kan in­te kal­la det en hob­by, men en sorts fri­tids­sys­sel­sätt­ning är det – för­sö­ken att hit­ta nå­got sätt att få ha blom­mor och grön­sa­ker i fred.

På Kimitoön är det en ide­li­gen fö­re­kom­man­de och of­ta dis­ku­te­rad sys­sel­sätt­ning.

Käns­lan här på ön är att nu är hjor­tar och rå­djur verk­ligt oräd­da. Till ex­em­pel åt de rö­da vin­bär från en bus­ke kloc­kan fem på mor­ro­nen och vil­le ab­so­lut in­te ge sig i väg trots att träd­går­dens äga­re stod och klap­pa­de i hän­der­na, hoj­ta­de och skrek..

– De har in­te re­spekt för någon­ting. Ingen­ting skräm­mer dem, ab­so­lut ingen­ting, sa­de hon. HJORTARNAS AN­DEL i vilt­kroc­kar är nog ut­räk­nad, men på­ver­kan på hob­byod­la­res som­mar­dröm­mar finns det ing­en sta­tisk på. Men det är äk­ta för­tviv­lan i många hus­håll där ing­et får va­ra i fred. In­te bär, in­te äp­pel, in­te ro­sor el­ler tul­pa­ner.

Då hjor­tar­na styr rakt på nyut­slag­na tul­pa­ner, ut­an att in­tres­se­ra sig för nå­got an­nat, så är det knap­past frå­gan om att de skul­le va­ra hung­ri­ga hel­ler. TVÅ ME­TER HÖGA stäng­sel hål­ler in­te hjor­tar bor­ta, det har man på många håll lov att in­se. De som än­nu har som am­bi­tion att byg­ga ett så högt stäng­sel kan li­ka gär­na glöm­ma det.

In­te hel­ler bryr de sig om ex­em­pel­vis gam­la cd­ski­vor bund­na vid stjäl­ken av blom­man­de gu­la dag­lil­jor. Frå­ga mig, för jag fick sä­kert ett tju­go­tal blom­mor uppät­na trots att jag ha­de satt ro­sett prak­tiskt ta­get runt själ­va blom­man, med ding­lan­de cd-ski­vor fast­bund­na i snö­ret ef­ter att jag märkt att dag­lil­jor är rik­tigt mums-mums för hjor­tar.

Nej, nå­got så en­kelt av­skräc­ker in­te. Så nu har jag hos be­kan­ta och be­kan­tas be­kan­ta in­ven­te­rat vil­ka kons­ter och knep som sägs fun­ge­ra: NÅGONHARKÖ­PT många, långa gu­la plast­band (så­dant som an­vänds vid av­spärr­ning­ar) och vi­rat runt he­la sin träd­gård. Nå­gon an­nan spre­jar gam­la par­fy­mer över si­na blom­land, och ett tred­je råd är att kö­pa en dof­tan­de (luk­tan­de) tvål och hänga den i ett snö­re un­der äp­pel­trä­den.

Blod­mjöl, kryd­dor och gaff­lar nämns ock­så. Blod­mjöl finns att kö­pa och strö ut. Av kryd­dor­na lär cay­en­ne­pep­par va­ra bäst. Gaff­lar­na stic­ker man ner i mar­ken med skaf­tet fö­re (in­te så snällt mot dju­ren som ska naf­sa i sig blom­man vid vars stjälk gaf­feln stuc­kits ner). FÅRULLTROR­MÅNGAPÅ, el­ler tof­sar av hund­hår häng­da i snö­re ovan­för blom­lan­den.

– Men all­ra bäst är en gam­mal strum­pa med far­mors fot­svett och fyll­ning av av­klippt män­ni­sko­hår, tip­sa­de en träd­gårds­ä­ga­re.

Så nu har jag ock­så en så­dan va­jan­de i vin­den. Par­fym och lukt­tvål gör ett an­nat hörn av träd­går­den in­tres­sant (nå­ja). Cayn­ne­pep­par gick det åt en stor burk av. Blod­mjöl har jag skaf­fat hem och ska snart strö ut.

Gu­la plast­band vill jag ab­so­lut in­te se och det där med gaff­lar gil­lar jag in­te så det har jag in­te prö­vat.

Än­nu.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland