Farmors fotsvett är bäst

Allt måste prövas för att hålla hjort och rådjur borta.

Man kan inte kalla det en hobby, men en sorts fritidssysselsättning är det – försöken att hitta något sätt att få ha blommor och grönsaker i fred.

På Kimitoön är det en ideligen förekommande och ofta diskuterad sysselsättning.

Känslan här på ön är att nu är hjortar och rådjur verkligt orädda. Till exempel åt de röda vinbär från en buske klockan fem på morronen och ville absolut inte ge sig i väg trots att trädgårdens ägare stod och klappade i händerna, hojtade och skrek..

– De har inte respekt för någonting. Ingenting skrämmer dem, absolut ingenting, sade hon. HJORTARNAS ANDEL i viltkrockar är nog uträknad, men påverkan på hobbyodlares sommardrömmar finns det ingen statisk på. Men det är äkta förtvivlan i många hushåll där inget får vara i fred. Inte bär, inte äppel, inte rosor eller tulpaner.

Då hjortarna styr rakt på nyutslagna tulpaner, utan att intressera sig för något annat, så är det knappast frågan om att de skulle vara hungriga heller. TVÅ METER HÖGA stängsel håller inte hjortar borta, det har man på många håll lov att inse. De som ännu har som ambition att bygga ett så högt stängsel kan lika gärna glömma det.

Inte heller bryr de sig om exempelvis gamla cdskivor bundna vid stjälken av blommande gula dagliljor. Fråga mig, för jag fick säkert ett tjugotal blommor uppätna trots att jag hade satt rosett praktiskt taget runt själva blomman, med dinglande cd-skivor fastbundna i snöret efter att jag märkt att dagliljor är riktigt mums-mums för hjortar.

Nej, något så enkelt avskräcker inte. Så nu har jag hos bekanta och bekantas bekanta inventerat vilka konster och knep som sägs fungera: NÅGONHARKÖPT många, långa gula plastband (sådant som används vid avspärrningar) och virat runt hela sin trädgård. Någon annan sprejar gamla parfymer över sina blomland, och ett tredje råd är att köpa en doftande (luktande) tvål och hänga den i ett snöre under äppelträden.

Blodmjöl, kryddor och gafflar nämns också. Blodmjöl finns att köpa och strö ut. Av kryddorna lär cayennepeppar vara bäst. Gafflarna sticker man ner i marken med skaftet före (inte så snällt mot djuren som ska nafsa i sig blomman vid vars stjälk gaffeln stuckits ner). FÅRULLTRORMÅNGAPÅ, eller tofsar av hundhår hängda i snöre ovanför blomlanden.

– Men allra bäst är en gammal strumpa med farmors fotsvett och fyllning av avklippt människohår, tipsade en trädgårdsägare.

Så nu har jag också en sådan vajande i vinden. Parfym och lukttvål gör ett annat hörn av trädgården intressant (nåja). Caynnepeppar gick det åt en stor burk av. Blodmjöl har jag skaffat hem och ska snart strö ut.

Gula plastband vill jag absolut inte se och det där med gafflar gillar jag inte så det har jag inte prövat.

Ännu.