Leran kan ställa till med problem
» Lerjorden misstänks innehålla sulfider som vid kontakt med syre kan leda till både miljö- och byggnadstekniska problem.
MARKPROVER. Geologer från Åbo Akademi och Geologiska forskningscentralen tog under måndagen markprover och kommer under vintern att analysera dessa närmare. Från vänster Mirjam Nystrand, Andreas Sandfält, Stefan Mattbäck, Eeva-Maija Hukka, Krister Dalhem och Peter Österholm.
– Sulfidleran är den största utsläppskällan för metaller i Finland och orsakar därmed stora miljöproblem. I Salutorgets fall kommer effekterna på miljön knappast vara stora då det är fråga om ett mindre område, men ifall det visar sig att marken innehåller sulfider vore det viktigt att ta det i beaktande då man bygger i området, berättar akademilektor Peter Österholm.
LERAN ÄR ett ostabilt underlag att bygga på eftersom den rör på sig. Dessutom kan den kemiska reaktionen som uppstår då sulfidleran kommer i kontakt med syre leda till att metall- och betongmaterial korroderar, alltså fräts sönder.
– Sulfidlera uppstår i syrefria havsbottnar. När leran sedan kommer i kontakt med syre sjunker pH-värdet och marken blir sur, vilket leder till att metaller löses upp och kan rinna ut i vattendrag. Vid byggen kommer leran ofta i kontakt med syre då det grävs i marken och till exempel kan metall- och betongkonstruktioner i marken förstöras av de kemiska reaktionerna.
MARKEN UNDER Salutorget i Åbo utgjorde för ännu ett par tusen år sedan havsbotten. Till följd av den kraftiga landhöjningen i Finland finns här mest sulfidlera i hela Europa.
TROTS ATT LERAN ställer till med problem utgör den samtidigt väldigt bördig odlingsmark. Också på Salutorget har det i tiderna funnits åkermark.
– De bästa odlingsmarkerna i Finland består av den här jordtypen. Det har ändå diskuterats huruvida dessa marker borde brukas på grund av de negativa följderna för miljön, men de flesta är överens om att de ska brukas och att den bästa lösningen är att försöka minimera utsläppen genom att begränsa oxidationen i marken. Det sker till exempel genom reglerad dränering, vilket håller grundvattenytan relativt hög och samtidigt ger en bra vattenbalans för grödorna.
DETÄRÄNDÅSVÅRT att minska metallutsläppen från odlingsmarkerna och exempelvis i Larsmosjön kommer varje månad ut ungefär lika stora mängder metaller som läckte ut under hela Talvivaara-olyckan.
– Miljöproblemen är störst i Österbotten där metallutsläppen regelbundet leder till fiskdöd. I Sydvästra Finland är ån Sirppujoki värst drabbad.
MARKPROVERNA som nu tas på tor- get är Åbo Akademis och Geologiska forskningscentralens egna initiativ. De har under de senaste tio åren karterat sulfidjordar i över hälften av Finlands kustområden.
En så kallad riskkarta över sulfidjordar för miljö- och markplanering uppdateras kontinuerligt på Geologiska forskningscentralens webbsajt.
– Här på torget hamnade vi ändå egentligen av en slump. Sulfidleran har en speciell lukt och en dag då jag gick förbi torget kände jag av den. Arkeologer som höll på med utgrävningar lät mig komma och ta en titt på marken och då såg jag också att leran var svart som sulfidlera. Vi började ringa runt och fick sedan tillstånd att göra markprover här.
DE FÖRSTA PROVRESULTATEN kommer inom en månad och under vintern kommer noggrannare analyser att göras. Österholm vågar ändå nästan med säkerhet redan säga att det är fråga om sulfidlera.
– Som sagt är det främst byggnadstekniskt intressant här på salutorget och miljöriskerna i det här fallet är små.