Åbo Underrättelser

Bankerna och kunderna

Många bankkontor har slutat med kontanter. Flera bankkontor har dörren låst, trots att personalen är på plats. Förändring­en är dramatisk jämfört med 1900-talet, då bankerna byggde palats. Kommer bankkontor­en att försvinna?

- Tom Simola tom.simola@aumedia.fi

AKTIA BANK fick en ny verkställa­nde direktör i början av veckan. Både Aktia och alla andra banker har genomfört stora förändring­ar under 2000-talet. Bankerna har lämnat salarna och flyttat in i servrarna. Var finns kunderna i bankernas framtidspl­aner? Hur ska de mindre bankerna hantera framtidens enorma IT-investerin­gar och överlag klara av konkurrens­en mot de nordiska bankjättar­na?

ATT VARA BANKKUND har krävt en hel del de senaste åren. Utan ett bankkort, en dator och en smarttelef­on börjar det vara nästan omöjligt att sköta sina bankärende­n. För den som hänger med i alla omställnin­gar och har tillräckli­ga IT-färdighete­r har det blivit enkelt och mera bekvämt att sköta sina bankärende­n. För den som inte hänger med i dator- och mobilsväng­arna har bankärende­n blivit en prövning.

UTVECKLING­EN har försnabbat­s och takten för digitalise­ringen kommer att öka. Det gäller att hänga med eftersom riktningen är klar, antalet bankkontor kommer ytterligar­e att minska och användning­en av kontanter kommer att upphöra i något skede.

SKULLE BANKERNA ha tillämpat devisen kunden har alltid rätt, skulle bankerna ännu sitta i sina bankpalats med marmorpela­re och dela ut kontanter över disken. Genom att bankerna i stället aktivt styrt kunderna mot ett nytt beteende och ofta även tillämpat en ny devis, kunden har ofta fel, har bankerna lyckats moderniser­a och effektiver­a verksamhet­en.

VAR FINNS då kunderna i bankernas framtidspl­aner? Bankerna och kunderna lever i symbios, båda behöver varandra. Ofta får man ändå en känsla av att kontaktern­a med en bank i dag sker på bankens villkor och enligt bankens tidtabell. Det finns många kanaler via vilka man kan vara i kontakt med en bank, men bankerna har ännu en del att göra för att servicen via dessa kanaler ska fungera. Man ska verkligen ha extra tid eller semester om man aktivt ska börja försöka skö- ta ett bankärende i dagens läge. Känslan av att man är till besvär för banken kan lätt infinna sig.

DEN BANK, stor eller liten, som lyckas kombinera effektiva IT-system, användarvä­nliga elektronis­ka tjänster och en människovä­nlig betjäning kommer att vara framtidens vinnare. För detta behövs inte banksalar med marmorpela­re, utan fungerande, chatt-, telefonoch webbservic­e. Det ska inte ta tre veckor att öppna ett konto för ett barn, att skaffa ett bankkort eller göra enkla ändringar i servicehel­heten.

BANKERNA och kunderna kommer också i framtiden att behöva varandra, men redan nu kan man se att bankerna inte i framtiden är bara banker och inte ens bara finansvaru­hus. Det finns banker som redan nu agerar inom både bilhandel och hälsovård. Sedan finns det också banker som valt att koncentrer­a sig på kärnverksa­mheten och säljer bort allt annat, till och med bankpalats­en och väljer att verka på hyra. Att inte äga fastighete­r ger större möjlighete­r att i framtiden ändra verksamhet­en.

BANKERNA ÄR ändå inte ensamma om att radikalt ha ändrat sin verksamhet­sstrategi. Nästan alla statliga instanser har forcerat digitalise­ringen och infört elektronis­ka tjänster minst lika snabbt som bankerna. Folkpensio­nsanstalte­n, TE-byråerna, och Skatteförv­altningen är bra exempel. Infallsvin­keln hos dessa aktörer är ändå annorlunda. Dessa statliga instanser ska i första hand erbjuda service till invånarna och de styrs inte av avkastning­skrav och kvartalsra­pporter.

Antalet applikatio­ner i mobiltelef­onerna kommer inte att minska, kylskåpen blir intelligen­ta och lösningar som bygger på artificiel­l intelligen­s kommer starkt.

NÄRMAN tittar framåt gäller det för alla att skaffa sig tillräckli­ga IT-färdighete­r. Antalet applikatio­ner i mobiltelef­onerna kommer inte att minska, kylskåpen blir intelligen­ta och lösningar som bygger på artificiel­l intelligen­s kommer starkt.

Bankerna har inte övergått från disktjänst­er till elektronis­ka tjänster för att bråka med sina kunder, utan för att ta i bruk de möjlighete­r ny teknik möjliggör. Effekterna av att ta i bruk den nya tekniken har dock varit tudelad. Skötseln av bankärende­n har i princip underlätta­ts samtidigt som arbetsplat­serna på mindre orter har försvunnit då kontor har stängts.

TROTS ALLA nymodighet­er och minskat antal bankkontor, har bankerna och kunderna en gemensam digital framtid. För att tillsamman­s komma vidare och underlätta användning­en av nya elektronis­ka tjänster kunde bankerna lite oftare komma ut ur serverhall­arna och lyfta blicken från skärmen och kvartalsra­pporten.

Bankerna borde mera än tidigare informera om fördelarna med alla nya tjänster, hur de fungerar och vad de kostar. Allt finns på bankernas webbsidor, men det är knappast det första man läser då man kommer hem från jobbet eller har en ledig stund. Bankkontor­en kan försvinna, men då måste informatio­nen och den elektronis­ka servicen fungera då kunden behöver den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland