Folktinget välkomnar nytt lagförslag om socialoch hälsovården
» Regeringen slår nu fast att landskapen måste trygga vården på svenska.
Det var framför allt de tidigare skrivningarna om sådan vård som ges mot kundsedlar eller enligt en personlig budget som var problematiska. Nu har dessa formuleringar åtgärdats.
– Den nya formuleringen är bra. Det är för väl att regeringen har tagit sitt förnuft till fånga i den här frågan eftersom den tidigare skrivningen inte var förenlig med grundlagen, säger Folktingssekreterare Markus Österlund.
I praktiken är det främst paragraf 41 i utkastet till ny valfrihetslag som har omformulerats. I det nya lagförslaget står det entydigt att landskapen bör trygga service på de officiella språk som gäller i landskapet.
”Ifall det inte finns en serviceproducent som kan erbjuda service på kundens modersmål, bör landskapets affärsverk ansvara för att tjänsten produceras för kunden på annat sätt”, lyder en av de nya formuleringarna i paragraf 41.
ENLIGT ÖSTERLUND krävs ändå nya framstötar i en annan fråga som gäller den svenska vården i samband med landskaps- och vårdreformen.
– Problemet med den planerade flytten av Vasa centralsjukhus fullskaliga jour till Seinäjoki kvarstår fortfarande. Vi kommer att försöka påverka regeringen också i den här frågan, säger han.
ENLIGT FOLKTINGET har riksdagens social- och hälsovårdsutskott fått all den information de behöver för att kunna bilda sig en uppfattning om behovet av en fullskalig jour i Vasa.
– Tyvärr har Södra Österbottens sjukvårdsdistrikt inte gjort någonting för att trygga rätten till vård på svenska på Seinäjoki centralsjukhus, trots att vi har påtalat behovet. Ett minimikrav är att de borde ha fört in skrivningar om de språkliga aspekterna i sina förvaltningsstadgar, men det har inte skett, säger Österlund.
Enligt Folktinget är nästa steg att kontakta omsorgsminister Annika Saarikko (C) för att påtala problemet eftersom det är endast regeringen som kan lösa det hela.
– Ifall regeringen har ändrat sig i frågan om landskapens skyldigheter så måste väl regeringen kunna ändra sig också på den här punkten, tillägger Österlund.
FOLKTINGETS JURIST, sakkunniga Johanna Lindholm påminner att det fortfarande finns andra smärre skönhetsfläckar i det nya lagförslaget som berör direktvalstjänster.
– Privata serviceproducenter som är verksamma i ett tvåspråkigt landskap, men har sitt säte i en enspråkigt finsk kommun har inte skyldighet att erbjuda service på svenska. I en nyländsk kontext innebär det här att privata vårdproducenter av direktvalstjänster i till exempel Hy- vinge kan strunta i svenskan, säger Johanna Lindholm.
Folktinget understryker att landskapen trots detta har en skyldighet att erbjuda service på ett rimligt avstånd till kunden.